Det är hög tid att börja planera inför jul- och nyårsmiddagen. Men vilka trender gäller när det kommer till nyårsdukningen och hur mycket skiljer sig egentligen jul och nyår? Ronny Sundström och Katarina Lundmark i Önska-butiken reder ut det hela.

Nyåret förknippas mycket med flärd, glamour och festligheter och därför blir det mycket glitter, mycket guld men också en del silver och överlag blanka material som ljuset får spegla sig i, allt för att skapa en lyxigare atmosfär.

– Det finns inte en lika stark röd tråd som till julen men en form av silvertråd har det ändå uppstått i hur man dukar upp till nyåret. Det har blivit mer traditionsbundet men man har fortfarande större möjlighet att ta ut svängarna, säger Ronny.

Traditionsbunden jul

Julens dukning är precis som högtiden i sig mer traditionell och mer sober i sin framtoning. Det är mycket rött och grönt som är ständigt återkommande, kompletterat med andra färger som inte tar över för mycket. Det ska kännas hemtrevligt och inbjudande. Precis som på julbordet vill man inte ha så stora utsvävningar utan det ska vara väldigt lika från år till år, det vilar någon slags trygghet över det hela.

Dekorera & accentuera

Genom att dekorera och smycka bordet kan man förhöja upplevelsen och piffa till det lite extra. Med den naturnära trend som råder just nu passar det alldeles utmärkt att plocka in kottar, grenar och andra naturmaterial utifrån. Dessa tas med fördel in redan nu innan den riktiga kylan slår till och snön lägger sig som en täcke över allting. Med små medel kan man göra stor skillnad så våga tänka annorlunda och pröva någonting nytt. Katarina tipsar om att hon ibland använt gamla LP-skivor som tallriksunderlägg. Dels är det en kul detalj som tillför en annorlunda touch till dukningen och det kan också ge upphov till samtal, spontansång och annat lekfullt.

– Jag inspireras av Ernst Kirchsteiger men har väl inte riktigt förstått charmen med rundstav, konstaterar Katarina och ler.

Använd arvegodset

När det är fest ska man se till att använda det nedärvda matsilvret och de vackra gamla kristallglasen. De ser givetvis stiliga ut i vitrinskåpet men de är skapta för att användas, inte bara för att visas upp. Ser man till att använda dem lite då och då får man dessutom upp rutinen att putsa lite på silvret och glasen och då får de också tillbaka mycket av sin forna lyster. Andra äldre ting kan med fördel också användas vid bordsdukningen. Mormors broderade handdukar kan exempelvis fungera som bordsdekoration eller tallriksunderlägg. Att blanda nytt och gammalt är ett sätt att göra dukningen mer personlig och sätta lite extra touch på det. Dessutom går det hand ihand med den trend av retro och återanvändning som råder.

Välja färger

Årets trender går i dova, lite mörkare färgtoner. Mörkgrönt, terrakotta och jordfärger är populärt men också senapsgult tar sin plats. Helst ska man undvika att duka för mycket i vitt. Det är en trend som är på väg ut och som vi känner oss färdiga med. Idag vill man ha en varmare känsla och för mycket vitt ger ett kallare intryck. Annat som också känns utdaterat är kopparfärgen som var populär i fjol, men är en trend som inte hållit i sig. För den mer försiktige är ändå den vita linneduken ett säkert kort. Duka med finporslinet och komplettera med någon accentfärg, så har du ändå en fullt godkänd dukning, om än inget inredningsmagasinen skriver spaltmeter om.

– Ett annat säkert kort är ett klassiskt stort serveringsfat och att spendera lite tid med att göra en smakfull inbjudande uppläggning, tipsar Katarina.

Gemenskapen

Det viktigaste med högtiderna är ändå att kunna samlas och att umgås med sina nära och kära och ha det trevligt tillsammans. Katarina och Ronny poängterar båda hur viktigt det är att vi tar hand om varandra och att man gärna ska tänka på att bjuda in grannen som annars fått sitta ensam. Dukningen är givetvis inte det mest väsentliga men den kan bidra till att förgyllaen tillställning.

 JONAS BERGSTEDT

TIPS

• Använd det du redan har

• Våga blanda gammalt och nytt

• Bordsdekorationer gör stor skillnad

• Vit linneduk funkar alltid

För många människor är julen en festlig högtid. Det gäller tyvärr inte för alla. Runt om i Umeå finns därför olika initiativ för att hjälpa till och bidra till en minnesvärd jul för alla.

Carola Malmehed och Åse Lindegren är två diakoner inom svenska kyrkan. I deras yrkesroll ingår att möta människor och att samtala. Så här i juletider så är det många som har det lite tuffare av olika anledningar. Man känner att man har många förväntningar på sig från samhället.

Kyrkan ställer upp och hjälper till på de olika sätt man kan. Julen handlar om att umgås och gemenskapen är det viktigaste, att få känna sig delaktig i ett sammanhang.

– Det ska vara värdigt, den som får hjälp ska inte behöva känna att den står i tacksamhetsskuld. Det handlar i grunden om ”vardagsdiakoni”, förklarar Carola.

Julhjälpen

Julhjälpen i sin nuvarande form startades 2014 men redan tidigare har Svenska kyrkan gjort insatser under jularna. Då handlade det om att samla in julklappar som de som inte hade råd att köpa dem sedan kunde förmedla till barn och barnbarn. Det blev dock problematiskt när man inte kunde kontrollera vad paketet innehöll i förväg. Idag lämnar man istället ut presentkort till matvarukedjorna Coop och Ica. De större butikerna har både mat också leksaker. Genom att använda sig av presentkort kan man styra hur bidraget används. Presentkorten kan exempelvis inte användas till tobak eller alkohol. Som givare köper man presentkort och lämna in dem till kyrkans eller så kan man swisha så omvandlar kyrkan det till presentkort. Presentkorten är inte tänkta att täcka hela summan men är ett bidrag för att underlätta.

Kyrkan tillgänglig

Kyrkan anordnar aktiviteter både före och under julen, just för att skapa gemenskap för de som inte har så många runt omkring sig. På julafton anordnas det i flera kyrkor öppna julkrubbor och senare även midnattsmässa alternativt Julotta. Under julhelgen turas de olika kyrkorna om att hålla öppet så att det varje dag ska finnas någonstans att gå för den som önskar.

– Ett exempel på aktivitet är Jul i gemenskap, där de som besöker får sig lite julmat och får titta på Kalle Anka tillsammans, berättar Åse.

Viktigt att poängtera är att det inte bara är kyrkan som hjälper utan de agerar mellanhand och samordnare. Carola och Åse vittnar båda om hur givmilda umeborna är och hur viktigt det är att komma ihåg att allt engagemang räknas, stort som smått.

Frälsningsarmén

Även Frälsningsarmén märker av en ökad mängd samtal inför julhelgerna. Det är dels människor som mår dåligt för att de känner sig ensamma och även människor som oroar sig över sin ekonomi och känner att man har svårt att få ihop det. Likt Svenska kyrkan delar man också ut presentkort. För att samla in pengar till den sociala verksamheten och kunna hjälpa de behövande anordnade man den 23-24 november en stor konsert på Idun, Umeå folkets hus, tillsammans med Samuel Ljungblad. Detta är tredje året man gör någonting liknande. En annan viktig dag är annandag jul då Frälsningsarmén arrangerar sitt öppna julbord kl 15.00, berättar familjekonsulent Linnea Kampha.

Hjälp via Facebook

Vi hjälper varandra Umeå är en grupp på Facebook som har sin egen insamling. Man får söka ekonomiskt stöd till julmat, julpynt och julklappar till barn. Dom flesta som söker hjälp är barnfamiljer , eller ensamstående med barn. De som söker är anonyma då gruppens administratör gör inlägg åt dem som söker. Om någon har möjlighet att hjälpa till så kommenterar denne inlägget och då får den som sökt hjälp själv kontakta hjälparen. På så vis förblir den sökande anonym för de flesta.

– Jag började med detta i gruppen då det är otroligt många som har det svårt ekonomiskt och är väldigt rädda för att be om hjälp offentligt och julen är en tuff tid för många som inte har pengar. Att sitta ensam hemma hela julen utan julmat, inget julpynt och inga klappar till barnen ska ingen behöva genomlida, förklarar Rebecka Persson.

 JONAS BERGSTEDT

SKÄNK ETT BIDRAG

Svenska kyrkan

Swishnummer 123-651 00 28

Insamlingen är öppen året runt.

Du kan också lämna in ett presentkort från Coop eller Ica till Umeå stads kyrka mellan 10-16.

Frälsningsarmén

Swisha JUL till 90048

När radarparet Möller Och Nûjen bjöd publiken på svensk historia blev föreställningen en stor succé, en föreställning de nu följt upp med ett ännu större ämnesområde – världens historia.

I december kommer en kebabtrött Måns Möller och historievetaren Özz Nûjen till Umeå med ”Världens historia – den osminkade sanningen”.

Den humoristiska historielektionen om Sverige, ”Sveriges Historia – den nakna sanningen”, blev en succé. Närmare 80 000 personer såg Måns Möllers och Özz Nûjens dubbelakt som åkte land och rike runt. Föreställningen utsågs bland annat till ”Årets föreställning” på svenska standup-galan 2016.

Så hur följer man upp en sådan dundersuccé? Med en ny show så klart och med ett ännu större ämne, ”Världens historia – den osminkade sanningen”. Under hösten 2018 gick komikerduon återigen upp på scenen tillsammans och sedan dess har publiktrycket varit så pass stort att de fått sätta in flera extraföreställningar. En långkörare har det också blivit. Under oktober släpptes nya föreställningar för våren 2020. Succé igen med andra ord.

– Det är full patte helt enkelt och det har varit utsålt på de platserna som vi varit på, berättar Måns.

Responsen från den tidigare historieföreställningen satte extra press på duon att leverera en ännu bättre show.

– Ja, absolut. Vi har aldrig haft så mycket teknik. Bara LED-väggen är nästan 10 meter bred. Det är mycket grafik och filmer och vi lågfaktiskt back sjusiffrigt när vi hade premiär. Det är påkostat, det är det största som har gjorts tekniskt i svensk standup. Det var för att kunna toppa den förra.

Showen har också utvecklats och förändrats under resans gång, även om huvuddelarna i showen är fasta.

– Tröttnar jag på ett skämt, då drar jag det inte på ett tag. Sen tycker jag det är roligt igen och kan dra det.

Stort ämne

Att ge sig på ett sådant stort ämne som världens historia har inneburit många timmars research och manusskrivande för de båda, så frågan är varför de valde ett så pass stort ämne som hela världens historia?

– Det fanns något kittlande med att folk faktiskt lär sig lite och får en ögonöppnare. Vi har suttit med professorer från historiska museet och det man såg är att det är klimatet som skrivit historien. Varför går vi från att vara jägare och samlare till att bli bönder? Jo, det sker en klimatförändring ungefär 10 000 år före Kristus födelse. Just det där med klimatet, det var både intressant och skrämmande. Det är kul om det är kul, men även om man får sig en tankeställare, förklarar Måns. Han erkänner också att all research täppt till en del historieluckor från hans egen skolgång.

– Jag ska vara ärlig, jag var inte så duktig i plugget. Jag har aldrig fattat riktigt hur allt hänger ihop, exempelvis varför inträffade renässansen i Europa? När jag pluggade historia i skolan så läste man först vikingatiden hur länge som helst, sen var man borta från plugget några veckor med körtelfeber och när man kom tillbaka då var det Hitler på lektionerna.

Att ha hela världens historia som grundmaterial gav många uppslag på bra skämt, men går det verkligen att skämta om precis allt?

– Ja, det tycker jag. Efter succén med föreställningen ”Svergies Historia” är nu Måns Möller och Özz Nûjen tillbaka med den extra satsiga föreställningen ”Världens Historia”

Men för den delen går inte alla skämt hem och han drar sig till minnes den förra showen som handlade om Sveriges historia.

– Jag var på HM i Göteborg och skulle köpa en skjorta och då stod två somalier och provade piratbyxor. Det finns något roligt med det tänkte jag. Om de köper piratbyxorna, får de då dra av det som arbetskläder? Det skämtet blev folk sura över.

Gratis mat

Under hösten har Måns och Özz bland annat besökt Lund, Halmstad och Borås med humorshowen och i december bär det av norrut för att bland annat ett stopp i Umeå. Ser man på turnéplanen hoppar de vilt mellan olika städer innan jul och hur turnéplanen ser ut, med ett ständigt flängande, skyller Måns på Özz.

– Utmaningen har varit att lägga en bra turnéplan och Özz har ju missuppfattat det helt. Nästa vecka har vi Borås, Falun, Östersund och sedan Eskilstuna. Hur fan kan man boka Eskilstuna efter Östersund? Han är ju helt dum i huvudet. Han är bra på historia, men geografi kan han inte. Det blir några timmar i bilen när en kurd sätter turnéplanen, säger Måns skämtsamt och fortsätter:

– Jag tror han ser det här som hans studieresa genom Sverige. Det är nog därför. Han tycker det är kanon. Förstå mig rätt, jag älskar min publik, men man vill ju resa så lite som möjligt.

Att de trivs med varandra märks, på en komikers vis. Måns kan nämligen inte hålla sig från att ständigt driva med Özz under intervjun. Extra roligt tycker han nog det är eftersom Özz inte är närvarande och kan försvara sig.

– Igår var vi på en gala och jag var så nöjd med skämtet som jag drog. Özz var ett sådant fult barn så när han växte upp i Rinkeby och var i parken tog pedofilerna omvägar, säger han och brister ut i skratt.

– Jag tror att folk märker att vi har roligt tillsammans, vi har kul själva och ingen kväll är den andra lik. Vi är inte så proffsiga så att vi skulle kunna åka runt och säga samma sak på scenen i ett och ett halvt år.

Men att turnera land och rike runt med Özz Nûjen har även sina fördelar.

– Det som är bra med att åka med Özz – så fort man går i någon stad så är det någon kurd som har en pizzeria som bjuder på mat. Det är inte så att Özz tigger mat, utan Måns Möller har levt på komiken i över 20 år han får helt enkelt inte betala. Så jag har ätit kebab nu i två månader, säger Måns och skrattar.

 ANDREAS LINDEGREN

För drygt ett halvår sedan blev vännerna Sandra Lannér och Ida Nilsson kompanjoner när de valde att köpa upp fiskrökeriet Västerbottens fisk i  Holmsund, en satsning som snabbt gav resultat. I oktober tog de guld under SM i mathantverk med sin kallrökta lax.

De båda vännerna, Ida Nilsson och Sandra Lannér, har en stor passion för smaker och mat, något som märks när vi inleder intervjun med deras bakgrund. De lärde känna varandra för drygt tio år sedan när de båda arbetade i en livsmedelsbutik i Umeå och sedan dess har deras cv:n fyllts på med diverse restaurangjobb och jobb i livsmedelsbutiker. Men att de en dag skulle starta ett eget fiskrökeri tillsammans fanns det inga planer på, inte heller drömmar.

– Vi hade pratat om att starta någon verksamhet tillsammans, men det var kanske inte det här vi egentligen hade tänkt oss, säger Sandra och båda brister ut i skratt.

Ida hade sedan 2014 varit verksamhetsansvarig för fiskrökeriet Västerbottens fisk och när den tidigare ägaren beslutade sig för att flytta och sälja verksamheten behövdes ingen betänketid.

– Ida ringde mig och frågade om vi skulle ta över den här verksamheten tillsammans och jag är inte känd för att vara feg, så jag svarade att det är klart att vi ska göra det, förklarar Sandra.

Resan att bli företagare har gått snabbt. Det har gått ett halvår För drygt ett halvår sedan blev vännerna Sandra Lannér och Ida Nilsson kompanjoner när de valde att köpa upp fiskrökeriet Västerbottens fisk i Holmsund, en satsning som snabbt gav resultat. I oktober tog de guld under SM i mathantverk med sin kallrökta lax. sedan de bildade ett nytt bolag och köpte delar av den tidigare verksamheten som ligger i Holmsunds hamn. En ny företagsprofil sattes upp med en ny inriktning.

– Den största förändringen som vi gjorde var att vi började satsa mer på själva mathantverket. Den tidigare ägaren var yrkesfiskare och levererade dagsfärsk fisk i första hand, medans vi har valt att satsa på själva förädlingen istället för fisket, säger Sandra.

Guldmedalj

Den nya inriktningen gav snabbt resultat. I oktober prisades de nämligen med den ädlaste valören i klassen kallrökt fisk när Eldrimners SM i mathantverk avgjordes, en tävling där totalt 182 olika företag deltog i 45 olika klasser. Att de skulle vinna guld redan första året de deltog var inget de hade räknat med.

– Vi skickade främst in våra produkter för att få de bedömda, för att se om vi var på rätt väg. Jag trodde aldrig att vi skulle vinna. När jag fick reda på att vi vunnit blev jag så fruktansvärt stolt så att jag började gråta. Att vi spelar i samma liga som de som hållit på i flera generationer, det är en häftig känsla, säger Sandra.

Även de andra produkterna som de skickade in fick goda omdömen, även om de inte tog sig till pallplats. En produkt som de däremot inte tog med sig till tävlingen var deras omtalade tantröra, ett komplement till den klassiska gubbröran.

– Det har alltid funnits gubbröra och det var inför vår öppningsvecka som vi kom på idén. Varför finns det ingen tantröra? Vi sökte efter recept på nätet, men hittade inget så vi bestämde oss för att göra en, berättar Ida.

– Så vitt vi vet är vi det enda kvinnligt ägda fiskrökeriet, så vi ansåg att det föll på vår lott att göra en tantröra. Både själva röran och namnet har blivit riktigt populär, säger Sandra. Röran har varit så pass framgångsrik att de har valt att varumärkesskydda produkten, ett beslut som aningen oväntat kom till efter en mardröm.

– Jag drömde att ett stort företag tog vår tantröra och började producera den och att vi då blev skyldiga det här företaget 10 miljoner kronor. Så vi bestämde oss för att varumärkesskydda tantröran, berättar Ida. Att de båda brinner för yrket råder det inga tvivel om, men frågan är vad det är som gör yrket så roligt? Slitsamt är det nämligen när exempelvis 800 kilo lax ska förberedas på en dag.

– Det är kreativiteten. Det är det absolut roligaste, svarar Ida.

– När vi tog över verksamheten utvecklade vi de recept som fanns och det är ett ständigt arbete att fortsätta utveckla våra produkter, den kreativiteten är väldigt rolig, svarar Sandra.

Utmaningar

Ledorden för de två företagarna har varit lokalt fångad fisk och att förädlingen ska vara riktigt mathantverk. Men det har varit enklare sagt än gjort. Att främst välja fisk från lokala fiskare innebär att utbudet varierar från en bransch som håller på att dö ut i Umeå.

– Det är inte så många yrkesfiskare kvar nu i området, så det är väldigt olika vilken typ av fisk som finns att tillgå. Under laxsäsongen fokuserar exempelvis yrkesfiskarna endast på att fylla sin kvot och då kan det vara svårt att få tag på fisk som sik och abborre. Vi har dessutom valt att inte stödhandla från andra områden i Sverige, utan den fisk vi har är den vi kan jobba med. Samtidigt är det lite av tjusningen med att jobba med lokalt fångad fisk, berättar Sandra.

Att den lokala fiskeribranschen är hotad ser de båda som problematiskt, särskilt i en tid då allt fler väljer att handla lokalproducerad mat.

– Det är inte ett lätt jobb som yrkesfiskarna har. Men återväxten av yrkesfiskare ser inte bra ut, det är väldigt få som är aktiva idag som är yngre än 50 år i Sverige, säger Sandra.

Faktum är att bristen på fisk ibland har lett till att förädlingsprocessen stannat av.

– Så är det och det har inte att göra med att det inte finns fisk i havet. Vi står och faller med att det finns yrkesfiskare kvar och att de får de förutsättningarna de behöver för att kunna fortsätta.

Framtiden

Målet för framtiden är inte helt oväntat att nå ännu fler kunder i Västerbotten i form av både livsmedelsbutiker och restauranger.

– Men det ska ske utan att vi tummar på kvaliteten. Det ska fortfarande vara mathantverk som vi bedriver, säger Ida.

Tanken är också att med fler kunder kunna anställa personal i framtiden för att mäkta med en ökad förädlingsproduktion. Det finns även långtgående tankar på att utveckla både själva företagskonceptet som produkterna.

– Vi ska bygga vårt imperium tillsammans, ”the sky is the limit”. Vårt mål är att vi ska kunna leva på det här och att företaget ska bli ett etablerat varumärke i Västerbotten. Alla ska känna till det mathantverk som vi gör, säger Sandra.

 ANDREAS LINDEGREN

IDA NILSSON

Född: 1990

Familj: Sambo & två bonusbarn

Bor: Täfteå

Husdjur: Katt

Favoritmat: Sushi

Favoritdryck: Vitt vin eller bubbel

Läser helst: Lyssnar på böcker, deckare och romaner och självbiografier

Lyssnar på: Rock

SANDRA LANNÉR

Född: 1982

Familj: Två barn

Bor: Teg

Husdjur: Dammråttor

Favoritmat: Ingen favorit, men älskar att gå ut att äta. Palt är i och för sig en favorit

Favoritdryck: Vatten

Läser helst: Deckare, biografier och faktaböcker.

Lyssnar på: Sådant jag kan sjunga till.

SENARE UNDER HÖSTEN PLANERAS LUNDABRON ATT STÅ KLAR. Troligtvis blir det Sveriges längsta hängbro för cyklister och fotgängare.

Det har tagit sin tid. Sveriges troligtvis längsta hängbro för cyklister och fotgängare, som ska gå över älven mellan Lundåkern och Bölesholmarna, har blivit kraftigt försenad. Den initiala planen var att bron skulle stå klar redan under sommaren 2018, men efter problem med bland annat berggrunden har byggnationen dragit ut på tiden.

– Från början var det grundläggningen som ställde till det för oss. Vi hamnade i en sprickzon och det tog ganska många månader för att först utreda och sedan blev det mer jobb för att få fast linstagen, dvs de vajrar som man borrar ner djupt i berget för att förankra fundamentet som ska ta den kraft som hängbron ger, förklarar Magnus Nilsson, projektledare på Umeå kommun – Gator och parker. Men problemen stannade inte där.

– Sen blev det problem med tillverkningen av pylonerna och det blev flera månaders försening innan de var klara. Men efter att tillverkningsproblemen med pylonerna löst sig har byggnationen flutit på och förutsatt att inga fler problem uppstår och att det inte blir en allt för snörik början på hösten kommer bron att stå klar före årsskiftet.

– Själva bron, för att kunna gå över den, beräknar vi ska vara färdig vid nyårsskiftet i år. Det har gått rätt bra sedan vi kom förbi problemen med pylonerna. Efter det har arbetet flutit på i stort sett som det var tänkt, säger Magnus. Problemen och de tekniska utmaningarna har dock inneburit att den ursprungliga budgeten för bron sprack och att slutnotan kommer att bli betydligt dyrare än planerat. Exakt vad slutnotan blir är dock inte klart.

Sveriges längsta

Brons syfte är att förbättra tillgängligheten både till stadsnära rekreation, handel och friluftsliv då bron förbinder norra sidan av Umeå med friluftsområdet som finns på Bölesholmarna. Själva bron har utformats i samarbete mellan Umeå kommun – Gator och parker och byggföretaget Veidekke. När bron utformades hämtades inspiration från en hängbro i Vranov, Tjeckien, som precis som Lundabron, har en timglasform som ger ökad stabilitet. Byggnationen beskrivs dock som komplex då hängbron inte kommer att ha något stöd i älven.

– Hur många hängbroar byggs det i Sverige? Det är inte många och just därför finns det inte så mycket erfarenhet att hämta bland entreprenörerna och byggherrarna. Vi har aldrig byggt något liknande tidigare och det bidrar förstås till både fördyringar och förseningar.

När bron invigs kommer den att vara 179 meter lång, 8 meter bred vid landfästena och 6 meter bred vid sin mitt, vilket ger bron sin timglasform. Troligtvis är den då Sveriges längsta hängbro för cyklister och fotgängare.

– Det sägs bland folk i branschen, att detta blir Sveriges längsta hängbro för fotgängare och cyklister. Sen om det planeras någon annan kan ju hända, men under tiden vi byggt har vi då inte hört att det är någon annan på gång.

 ANDREAS LINDEGREN

Lundabron
Längd: 179 meter.
Bredd: Brodäcket är timglasformat för att öka stabiliteten på bron, 8 meter bred vid landfästena och 6 meter bred mitt på älven. Måtten innanför räcket, brobanan är 6 och 4 meter.
Höjd över pyloner: 30,2 meter.
Frihöjd under bron: 5,9 meter.
Invigning: Före årsskiftet