Filippas krönika

0

Vi gjorde det! Vi är ute på andra sidan. När den här tidningen går i tryck är det slutet av april och inte november. Inte slaskigaste februari heller, för den delen. Allt det bästa har vi framför oss.

Nu har jag upplevt två vårvintrar här i Västerbotten och jag är ledsen att säga det, men det är inte min bästa årstid. Kompisar på sydligare breddgrader i vårt avlånga land har skålat på uteserveringar, plockat fram vårjackor och planterat på balkongen i vad som känns som månader. Och jag? Jag har tittat ut genom fönstret och fått förvirrade julkänslor runt påsk.

Kanske hade det varit annorlunda om jag fullföljt mina planer på att bli en fullfjädrad vintersportare, med tillhörande fika i solgropar iklädd solbrillor. Men en ovanligt stor mage och foglossning på kö-pet satte stopp för i princip all slags rörelse. Dock vill jag inte klaga. Netflix och chokladglass i soffan varje dag under vintermånaderna är en minst lika bra aktivitet, om du frågar mig. Kanske bara inte lika minnesvärd.

Men någonstans får det vara nog. Jag vill ha på mig snygga boots (UTAN inbyggda broddar!), utan att vara livrädd för att halka på en isfläck och slå ihjäl mig. Jag vill äta lunch i solen utan att förfrysa händerna. Jag vill planera sommarsemestern utan att känna mig desperat, eftersom det ändå är ljusår dit.

Och vet ni vad? Nu är vi där. Solen väcker mig genom sovrums-fönstret på morgnarna, det är dagligen grus i hela vår hall och allt fler kompisar hör av sig för att börja matcha sommarplaner. Vinter-jackan tänker jag inte ens blicka åt förrän i november. (Om jag redan har behövt plocka fram samma jacka efter att ha hängt undan den bland vinterkläderna? Svar ja.)

Det bästa av allt är att det inte slutar här. Relativt snart kan vi faktiskt ta årets första dopp. Nåväl, i alla fall börja snegla mot bad-kläderna i butikerna. Loppisarna börjar öppna som smått. Musikfestivalerna lockar med sina kanonbokningar. Inom bara någon månad kan vi lägga till långa, lediga semesterveckor. För första gången på åratal vågar man dessutom drömma om en tripp utomlands under ledigheten. Livet är tillbaka, helt enkelt, och vi uppskattar det förhoppningsvis mer än någonsin i år.

”VI HAR ALLT DET VACKRA FRAMFÖR OSS”

Jag tänker dessutom absolut inte ändra på ett vinnande koncept, och därför fortsätta äta glass varje dag. Bara byta ut soffan och Netflix mot solstol, strand, uteserveringsstol och altan. Jag säger som Benjamin Ingrosso: vi har allt det vackra framför oss.

Bild: Privat Text: FILIPPA ROSENBERG

De hjälper dig att inreda ditt hem

Popcorn Interior Design är ett nystartat inred-ningsföretag som är baserat i Umeå. Företaget består av Sofie Hedlund och Charlotta Karimi som båda två brinner för inredning och är utbildade inom området. Med två olika utbildningar har de en bred och stabil grund att stå på. 

Sofie och Charlotta beskriver sin inredning som ett popcorn. Processen går att jämföras med en popcornkärna som alla ser olika ut. Därefter värms pannan upp och inredningsföretaget hjälper till med att tillsätta olika typer av ingredienser – för att sedan hjälpa er med hur arbetet ska tillagas på det sätt som passar er. Varje hem är unikt, precis som ett poppat popcorn. – När vi får en idé så poppar den oftast fram som ett popcorn, beskriver Sofie.  

Charmen ligger mycket i att utforma det som passar beställaren. De arbetar med något som kallas för konceptbaserad inredning. Det handlar om hur ett rum uppfattas och när de jobbar mot ett företag använder de företagets varumärke och grafiska profil för att knyta ihop helheten hos företaget med hjälp av inredningen. – Det unika med oss är att vi omvandlar information till visuell inredning genom hållbar design. Vi analyserar och väljer att ifrågasätta rummet och dess behov. Denna process visar oss vägen när vi inreder och skapar olika miljöer till våra kunder.  

SVÅRIGHETER I ETT HEM Popcorn Interior Design har jobbat mycket med företag men även med privata kunder. De beskriver skillnaden som att kontakten är mycket tightare med privatpersoner. Det är mer pusslande fram och tillbaka och det handlar om att ständigt checka av. – Ett hem är så personligt och man släpper inte in vem som helst. Därför är det extra viktigt att lyssna in och ta tid med kunden. Det handlar om trygghet och tillit, säger Sofie. 

De vanligaste svårigheterna i ett hem är oftast att personerna som bor där inte kan komma överens. Många fastnar i ett problem och ser ingen annan lösning än sin egen. Då kan det vara till nytta att någon annan hjälper till att hitta en gemensam väg, genom att kombinera olika lösningar och hitta andra sätt.

Ens hem är väldigt viktigt och många är idag redan duktiga på att skapa fina hem – men att få till det där lilla extra är ofta klurigt. Det kan handla om att ändra ett rums karaktär med hjälp av belysning, jobba mer med färgsättning eller att möblera om efter behov. Helt enkelt hur rummet ska fungera. Även att ändra flödet på rummet kan göra en enorm skillnad. Allt detta och mycket mer kan Popcorn hjälpa till med. De har sysslat mycket med allt från helrenoveringar till att få ihop helheten i ett hem och Sofies favorit: platsbyggt! – Att anlita en inredare blir oftast billigare i längden, säger Charlotta.

Det finns många sätt som Popcorn kan hjälpa er med ert hem på. Något av det bästa är att de har möjlighet att sköta all kontakt och projektledning under en renovering, eftersom de har ett stort nätverk och kontakt med många hantverkare. 

POPCORNS TIPS FÖR ATT FÅ IHOP SITT HEM • Utgå från rummets funktion. Vad är rummets syfte och hur vill ni kunna använda det under dygnets olika timmar? • Gör det personligt! Det behöver inte bara vara en tavla du sätter på väggen, utan kan också vara en tallrik med ett vackert mönster, eller en skulptur från en resa. Varför inte sätt upp en snygg hylla med era personliga favoriter? • En bas som du gillar och är trygg med så att du slipper måla om eller byta golv ofta. Byt istället ut posters, textilier och dekoration. • Spara till dina drömmöbler! Även om vissa saker kostar skjortan så kommer du att vara mer nöjd i slutändan – när du äntligen har det där bordet, eller vad det nu kan vara. Detta kommer troligen leda till att du har möbeln livet ut. I slutändan blir det mer ekonomiskt och miljövänligt. • Sätt ner dina tankar på papper. Gör en moodboard för varje rum och se hur allting knyts samman, vad som passar och vad som inte passar ihop. Det gör det även enklare att vid inköp faktiskt hålla sig till en röd tråd och köpa saker som passar i ditt hem — och inte bara som är fina.

Instagram: @popcorndesignse
Text: Sofia Nordin Bild: Amelie Näslund

Hon brinner för att stötta födande

0

I Umeåguidens podd är Emma Åslin Stårsta en återkommande gäst. Hon jobbar som doula och kallar sig för Hela Moderskapet. Vi har träffat henne för att lära oss mer om vad en doula gör.

Allt fler väljer att anlita en doula när de ska föda barn. En doula är en professionell stödperson som finns där för dig och din partner innan, under och efter din förlossning. Personen har genomgått en doulautbildning – och ersätter inte en barnmorska med medicinsk kunskap. Faktum är att doulor inte har något medicinskt ansvar, utan enbart finns där för att stötta dig och din partner.

Emma Åslin Stårsta har en bakgrund som barnskötare, undersköterska och journalist. Hon bor i Umeå med sin man och en dotter som föddes 2019. Efter att hon hade fött sitt barn insjuknade hon i en förlossningsdepression som sedan övergick i en utmattning. Hon vet hur viktigt det är att bli sedd – både under graviditeten, förlossningen och tiden efter:

– Jag tyckte att det var mycket som fattades när jag själv hade bli-vit mamma och kände att jag ville stötta nyblivna föräldrar. Ju mer jag lärde mig, desto tydligare blev det att jag skulle bli just doula.

Emma är med som stöd hela vägen, för att den födande och partnern ska ha möjlighet att bygga upp en relation till sin doula. Det hela börjar med förberedande samtal.

– Jag ger den som ska föda verktyg att plocka fram sin egen styrka och hjälp att skapa optimala förutsättningar för just den personen. Vad behöver personen för att känna sig trygg? Det kan handla om allt från att prata om tidigare upplevelser av att själv ha fått barn, till att prata om förlossningsrädsla med någon som ska föda sitt första, förklarar hon.

I de allra flesta fall är Emma också med under själva förlossning-en. Där har hon massor av verktyg för att hjälpa den födande att hantera värkarna. Men en viktig aspekt är att doulan aldrig är där för att ta över partnerns roll.

– Det är nog den största missuppfattningen. Som doula är man där även för att hjälpa partnern att vara ett så bra stöd som möjligt. Man jobbar tillsammans med partnern och den födande, som ett team. I det teamet ingår dessutom barnmorskan. Andra missupp-fattningar är att en doula ska ersätta sjukvård, att det bara skulle vara för folk som vill föda hemma eller att det måste vara någon hippie-människa.

Efter att barnet har fötts ses Emma med paret igen och pratar igenom förlossningen. Hon kan också ge amningsråd eller annan stöttning, beroende på vad paret behöver.

Emma menar att alla kan använda sig av en doula, men att det tyvärr blir en klassfråga. – Det går inte att komma ifrån. Visst hade det varit fantastiskt om alla som föder kunde få ett bidrag, som man själv väljer vad man lägger det på? Men samtidigt kan man tänka såhär: vi kan köpa en TV för flera tusen, så varför skulle vi inte lägga pengar på någonting så viktigt som emotionellt stöd?

Vill man anlita en doula får man stå för 3000 till kostnaden själv. Det kan kosta allt från för olika de 15 000 kronor. Man kan få avdrag delar – de förberedande samtalen omfattas av friskvårdsbidraget.

Läs mer om Emmas tjänster och kolla in hennes produkter för mammor här: Instagram: @helamoderskapet Hemsida: helamoderskapet.se Missa henne inte i Umeåguidens podd! Där pratar vi om graviditet, förlossningsrädsla, förlossning och tiden efteråt.

Text: Filippa Rosenberg Bild: Sandra Lundberg/Lupinfoto

Musiklärarna som bildade ett band

0

Atlas Station bildades 2011 och har nyligen släppt sitt andra album ”Ghost”. Gruppen består av Johannes Bergenheim, David Nestander, Roger Krieg och Johan Tjällman. I musiken försöker de på ett ny-tänkande sätt att fånga energi och känslor, oavsett genre och instrument.

Umeåguiden träffas Johannes och David från bandet Atlas station hemma hos Johannes på Berghem i Umeå. I dörren möts vi av den glada 1-åriga golden retrievern Gucci. Längst in i hörnet av huset har Johannes ett eget krypin. En hemmabygd studio utrustad med allt man behöver för att repa och spela in låtar. Både Johannes och David jobbar som musiklärare på Midgårds-skolan och det var så deras vägar korsades i slutet av 00-talet. Man skulle kunna tacka den gemensamma kärleken till en brittisk legend. – Vi stod vid samma mixerbord på skolan och jag sa ”Man skulle ha spelat Peter Gabriel, har du hört han?”, berättar David.

Johannes blev ivrig och berättar skrattande att ”Det var som om att han frågade om Påven var katolik”. Vid mixerbordet hittade de varandra och bestämde snabbt att de skulle sätta sig ner och spela ihop. Båda berättar att det är viktigt för dem att man klickar rent musikaliskt och att känslan är god, något som visade sig stämma. – Jag kände direkt att det här var rätt vibe. När jag spelar behöver jag en frihet och någon som fångar upp idéer och tillför något eget. Johannes är fantastisk på det, säger David. 

2011 BILDAS ATLAS STATION David, Johannes och Johan är stationerade i Umeå. De beskriver Jo-han som en kreativ person som kommer med oväntade bidrag, vilka lyfter produktionen och skapar atmosfär. De jobbar också tätt med Stockholm där Roger Krieg bor och verkar. De två skivor som bandet har släppt har spelats in till stor del i Kriegs studio på St Eriksplan. Roger är en erfaren musikproducent och musiker som har jobbat med bland annat Cajsa Stina Åkerström, Josefin Nilsson, Robyn och Marie Fredriksson. – Vi har också tagit in många grymma musiker som hjälper oss att lyfta låtarna. Per Lindvall på trummor, Petri Kivimäki på saxofon och Göran Turborn på gitarr för att nämna några, berättar dem.

Det första albumet, en självbetitlad skiva, släpptes fyra år efter att bandet bildats och handlar mycket om känslor. Medlemmarna kände inte varandra lika bra då och hade många andra åtaganden som gjorde att skivan dröjde. Den 7 januari 2022 släppte de det nya albumet ”Ghost” som har tagit en annan riktning. De beskriver varför det blev så, samtidigt som de understryker att många musiker ofta strävar efter förändring och att inte gå i samma hjulspår. – Inför den första skivan handlade samtalen mycket om vår upp-växt, våra känslor och mycket om ”vem är du, vem är jag” och det rann ner i texterna. Det nya albumet har mer handlat om världslä-get, klimatkrisen, Trump och flyktingkrisen 2015, berättar Johannes.

”DET NYA ALBUMET HAR MER HANDLAT OM VÄRLDSLÄGET, KLIMATKRISEN, TRUMP OCH FLYKTINGKRISEN”

De menar att de inte är ett politiskt band men att de ofta pratar om människovärde, framtidsfrågor och andra tankar som får ta plats i musiken. De säger också att det beror på att de nu känner varandra mycket bättre och att det blir naturligt att prata mer om det som händer runtomkring. – Ett exempel var bilden som spreds under flyktingkrisen av en liten pojke på en strand. Den bilden kommer aldrig att lämna mitt minne och det sätter sina spår. Det går inte att undvika det när man öppnar den emotionella delen till skapandet. Även om vi inte skriver det rakt ut i texterna så handlar mycket om de frågorna, berättar Johannes.

INGA SPECIFIKA INSTRUMENT För att alltid vara på tårna och skapa något nytt har bandet ett lite annorlunda sätt att närma sig musikskapandet på. De spelar inte varsitt instrument. De vill inte heller binda sig till en viss genre utan försöker att skapa genreöverskridande musik. Under låtskrivande, produktion och inspelning är det inte förutbestämt vem som ska spela vad eller vad slutprodukten kommer att bli. – Det är viktigt. Vi tycker inte musik behöver delas in i genres. Det som limmar ihop soundet är att David är huvudsångare. Vi brukar säga att vi spelar låten och inte ett instrument, berättar Johannes.

Det här är något de också har med sig i musikundervisningen på Midgårdsskolan. – För oss är det viktigt att musikutbildningar jobbar med skapande och att eleverna får skriva egna låtar. Vi är mer vana vid att elever på bildundervisningen arbetar med eget skapande och gör egna verk. För oss är det här lika viktigt i musikundervisningen. Tänk om du alltid målade av tavlor men aldrig skapade något eget. I dagsläget kommer många av idéerna till musiken från David och Johannes, men alla i gruppen jobbar mycket tillsammans och skapar musik i lager. Det är aldrig en person som skriver och gör färdigt en hel låt utan de släpper in varandra i processen. – Det är väldigt medvetet att vi inte gör färdigt låtar och det hand-lar om att hålla intresset vid liv. Låtarna blir heller inte ens ”bäbis”, säger David.

Diskussionen mynnar ut i den stora frågan ”vem ska då skapa den nya musiken?”. Om elever alltid får spela covers och är låsta till ett instrument kommer inte den kreativa friheten ut i sin fulla rätt. En intressant tanke som aldrig slagit mig tidigare och som får mig att tänka tillbaka på mina egna erfarenheter av musiklektionerna i skolåldern. En aspekt som gör mig glad är att Johannes och David berättar att man i skolvärlden just nu jobbar mycket med frågan om vem som kan göra musik och hur. 

”TÄNK OM DU BARA MÅLADE AV TAVLOR OCH INTE SKAPADE NÅGOT EGET”

– Det kommer väldigt starkt nu och vi jobbar mycket aktivt med det för att öppna upp frågan mer. Det coola är att så många kan göra musik idag. Självklart finns det en ”fara” med det, kvaliteten. Men i slutändan är det något som är bra och det är viktigt att välkomna det. Samtidigt är det vårt uppdrag att upprätthålla en konstnärlig kvalitet på saker, vad det nu är, berättar båda och skrattar. 

Text: Amanda Darehed Bild: Sofia Nordin

Västerbottensgård i miniatyr

27-åriga Sara Bäckström drömmer om ett gammalt hus att få renovera och inreda. Men innan det blir aktuellt med husköp bygger hon upp drömmen i miniatyr. På sitt Instagramkonto delar hon med sig av verklighetstrogna bilder på huset.

Sara bor i en lägenhet Väst på stan tillsammans med sin sambo. En trappa upp i huset knackar vi på ytterdörren och kliver in i en välkomnande och rymlig hall. Det doftar gott och direkt till höger får vi syn på Västerbottensgården Sara har jobbat på i tre års tid. Hon startar kaffemaskinen och vi slår oss ner vid det stora träbordet i köket. Lägenheten är nyrenoverad och modern, men med inslag av äldre möbler som Sara och hennes sambo har samlat på sig. – För sex år sedan fick jag ärva det här skåpet av min farmor som gick bort. Hon har skapat 16 rum, inrett med gamla Lundbymöbler och byggt upp en egen värld, berättar Sara. 

Att titta in i skåpet är som att resa tillbaka i tiden. Möbler, tapeter och inredning påminner om min egen barndom. Att få komma hem till mor- och farföräldrarna. Jag förstår var idén till Saras egna projekt kommit ifrån. – Jag vet tyvärr inte så mycket om farmor och skåpet, men jag vet att hon jobbade med det i 15 år. Hon kanske drömde om ett annat liv och fick utlopp för sin fantasi. 

Sara jobbar som IT-konsult och under pandemin har mycket tid tillbringats hemma. För ungefär tre år sedan började Sara drömma om att bo i ett gammalt hus och helst en Västerbottensgård. – Jag frågade mig själv vad jag skulle göra med mitt inrednings- och renoveringsbehov och idén kom till. Att bygga upp mitt drömhus men på ett rimligt sätt – i miniatyr. 

Med farmoderns gamla dockhus i bakhuvudet satte Sara igång. För henne handlar det om att kombinera kreativiteten med att få skapa en egen drömvärld och bestämma allt själv. – Många köper begagnade dockhus som de renoverar, men jag ville välja hur rummen skulle se ut och hur stora de skulle vara och då var det enklare att bygga själv. 

Det var såklart inte den enklaste vägen. Att bygga allt från grunden har tagit otroligt mycket tid och precision. Men Sara är nöjd, för nu har hon ett hus i alla väderstreck med en framsida och fasad. Hon prioriterade tre rum – en stor och social matsal, ett badrum med badkar och en hall som tar en in i huset. Senare tillkom ett kök och en härlig punschveranda. – Eftersom jag har en framsida på huset kan jag också dekorera och använda den utefter säsong. Just nu har jag tagit bort lite snö och firar att våren är på väg genom att blotta lite gräsplättar som jag har strött kanel och gurkmeja på, för att få den gula känslan på gräset. 

mini dockhusSE SÅ VERKLIGT UT SOM MÖJLIGT För Sara handlar det om trovärdighet och att allt ska se så realistiskt ut som möjligt. På sitt Instagramkonto @Minidrommen delar hon med sig av bilder på huset. Kontot tas ofta för att vara ett ”vanligt” inredningskonto och ett ”riktigt” hem. – Jag har funderat på vad min nisch är och kommit fram till att jag vill att det ska vara verklighetstroget. Det ställer högra krav på allt. Vissa grejer kan avslöja att det är miniatyr och det vill man eliminera, berättar Sara. 

På sociala medier har Sara hittat likasinnade människor över hela världen som pysslar med byggen i miniatyr. Det finns de som är specialiserade på att skapa mat i skala 1:12 och de som skapar fantastiska kakelugnar. Det är helt klart en utmaning att ta fina och trovärdiga bilder på ett hus som är så litet. Sara har därför valt att bygga huset på en platta med hjul så hon kan flytta runt det och skapa naturliga ljusin-släpp i fönsterna med spröjs. – Man ser allt på en bild om man studerar den och det ställer verkligen allt på sin spets. Många tror att det är ett vanligt hem. Det är den bästa komplimangen och det man vill åt. 

mini dockhusSKAPAR PÅ EGEN HAND Att Sara är kreativ och tålmodig är det ingen fråga om. När man tittar ner i huset slås man av alla detaljer och att hon lyckats få till känslan av ett tidstypiskt hem i en Västerbottensgård. Många av möblerna och inredningen har Sara skapat själv för hand och en del har hon köpt av andra som pysslar med miniatyr. – Husets hjärta är kakelugnen. Jag funderade mycket på vad jag skulle använda och stod en dag och diskade och upptäckte att den gamla marmeladburken skulle bli perfekt, säger Sara med glittrande ögon. 

Den genialiska idén att använda marmeladburken i glas blev en succé. Burken har fina detaljer längst ner som var pricken över i:et. Hon målade burken vit och längst upp använde hon ett tygband som skapade känslan av en stuckatur, likt riktiga kakelugnar. Den pytte-lilla kakelugnen har till och med en mässingsöppning, alltså dörrar. Det har vi Kalle att tacka för. – Jag fick ett tips av en följare i Finland som berättade att insidan på en kaviartub är i guld. Om man stryker ut den så blir det en lätt-hanterlig guldfärgad metall som passade perfekt till dörrarna. 

I Saras ”Minidrömmen” bor det inga dockor för att hon upplever att det då kan kännas lite barnsligt. Huset är inte till för att leka i. Hon har en docka som hon använder för att se att måtten blir rätt, exempelvis att bänkskivorna kommer i rätt höjd. I Saras huvud så är det hon själv och sambon som bor där och inte några andra personer – så vi får se om hon skapar en egen docka i 1:12 som ser ut som henne själv.

@minidrommen på instagram

Text: Amanda Darehed Bild: Amelie Näslund

Miniväxthus av återbruksmaterial

Våren är äntligen här och det är hög tid att planera för sommarens odling. Att odla sina egna grönsaker är trendigare än någonsin förut, men många grönsaker hinner inte utvecklas under vår korta norrländska sommar och behöver därför förkultiveras inomhus. För att göra förkultiveringen lite extra piffig i år pysslade jag, Anna, ihop ett litet växthus av återbrukat material som finns att hitta i de flesta hem. Jag målade även växthuset i härliga pasteller och nu när gröna små blad har börjat titta upp ur jorden är vårkänslan total.

miniväxthusSÅ GÖR DU Börja med att måla skokartongen. När färgen torkat klär du botten med plastfolie för att skydda kartongen mot fukt. När botten är klädd är det dags för blompinnarna, dessa används som stomme till växthuset. Börja med att mäta ut och kapa till lagom längd med hjälp av en sekatör. Vill man måla pinnarna är det lättast att göra det innan man sätter ihop växthuset. Använd 10 stycken blompinnar till stommen (fyra stående på varje långsida, en på vardera kortsida för extra stöd), sedan två stycken vågrätt på kortsidorna som håller samman ”väggarna”. Fäst alla blompinnarna med en limpistol. Använd fyra stycken blompinnar för att göra stommen till taket, samt en liggande som taknock. När stommen är byggd och fastlimmad är det dags för taket och grillspetten. Börja med att måla grillspetten i härliga pastellfärger och när det torkat limmas grillspetten fast med limpistolen. När taket limmats på plats är själva växthuset klart. Piffa till växthuset med en vimpel gjord av natursnöre och färgglad tejp. 

Ta sedan dina toarullar och ställ in i växthuset, lämna ett litet mellanrum mellan varje toarulle. Eftersom toarullarna så småningom förmultnar i jorden när de planteras ut så är de toppen att använda. Biokrukor fungerar också bra, mendet är bra att tänka återbruk och använda sådant som redan finns hemma. Fyll med lätt fuktig jord och plantera valfria frön eller färdiga små plantor. Sedan återstår bara att vänta! Obs! Många växter behöver lång tid på sig från sådd till utplantering. Om de sås sent på våren hinner de inte ge skörd under sommaren. Därför är det bra att börja tidigt på året, så att växterna kan göra sin första tid som känsliga plantor inomhus. Senare på våren när det blivit varmt ute (april-juni, beroende på var i landet du odlar) flyttas plantorna ut. När denna tidning går i tryck börjar det vara på gränsen till för sent att så från frö. För att säkra skörd under sommaren tipsar vi därför om att köpa färdiga småplantor istället. De blir precis lika fina i växthuset innan det är dags att plantera ut.

För att bygga växthuset behöver du – En låda i lagom storlek – Plastskydd för lådans botten – Blompinnar (ca 16 st) – Grillspett – Toarullar (biokrukor funkar också) – Färg samt pensel – Sekatör – Glasspinnar – Limpistol – Penna – Fröer och såjord

För att göra vimplarna behöver du: -Natursnöre -Färglad tejp -Sax

Text & bild: Anna Axelsson

Operasångande Peter

0

Operasångaren Peter Kajlinger tillbringar mycket tid i Umeå för tillfället. Han är aktuell i Norrlandsoperans uppsättning av Tartuffe, som härnäst ska åka på turné till flera stora norrländska städer. UG har tagit ett snack med honom för att få reda på hur livet för en operasångare ser ut.

Att vara operasångare till yrket är få förunnat. Men Peter Kajlinger har länge varit inne på operaspåret. Han var 11 år gammal när han sjöng i en gosskör och blev uttagen att medverka i “Die Frau ohne Schatten” av Richard Strauss på operan i Stockholm. Året var 1975 och Peter fick spela Färgarfruns son. Själva Färgarfrun spelades av Birgit Nilsson – som brukade kallas för Sveriges internationellt mest kända operasångerska. – Det var först i vuxen ålder som jag fattade att det var just henne som jag hade tillbringat så mycket tid med bakom scenen, berättar Peter.

Sedan dess har Peter själv blivit en erkänd operasångare, närmare bestämt baryton (det vill säga en sångare med ett röstläge mellan tenor och bas). För honom ser livet idag ut som det brukar göra: han sjunger ofta i uppsättningar runt om i landet och nu är han i Umeå. Peter spelar en stor roll i Norrlandsoperans opera Tartuffe: – Jag spelar Orgon, en godhjärtad familjefar som blir grundligt lurad av hycklaren Tartuffe.

Det är Skandinavien-premiär för uppsättningen, som handlar om en bedragare som nästlar sig in i en familj. Familjen plockas bok-stavligen sönder bit för bit, under inflytande av en religiös demagog. Norrlandsoperan beskriver föreställningen som roande, upprörande och rörande. Nästa steg är att hela föreställningen ska ut på turné i Östersund, Luleå, Sundsvall, Härnösand och Skellefteå.

Hur är turnélivet som operasångare? – Man lär sig att hålla rutiner, försöker att träna och äta bra mat. Det är också viktigt att vila när man kan. Det är långt ifrån första gången Peter besöker Umeå. Första gången han hade kontakt med Norrlandsoperan var 1987, då för att se “Rigoletto”. År 2012 medverkade han i sin första föreställning här och sjöng Dr. Treves i “Elefantmannen”. Sedan var han själv med i “Rigoletto” under 2015. Den flitige operabesökaren kan även känna igen honom som Kejsaren i förra årets uppsättning av “Kejsarens nya kläder”. – Det som sticker ut med Norrlandsoperan är att den startades av engagerade människor med ett genuint intresse för konstformen. Operahuset har ju blivit en naturlig del av Umeås stadsbild, utan att för den sakens skull förlora dynamiken med nyskapande och gränsö-verskridande produktioner.

Du får ofta ha otroliga kostymer på dig! Hur hör det ihop med operascenen? – Det är absolut väldigt passande. Många operor bygger på myto-logi och gamla berättelser, där fantasin får flöda fritt. Det råder stor kreativitet inför en premiär, där alla avdelningar jobbar febrilt för det gemensamma målet: berättelsen!

Tartuffé på turné 5 och 6 maj i Luleå 10 maj Sundsvall 14 maj i Härnösand 17 maj i Skellefteå 

Text: Filippa Rosenberg Bild: Micke Sandström  

Bygger och inreder ett hållbart sommarhus

På en havstomt utanför Umeå bygger Anja Pärson och Filippa Rådin sitt drömhus. Hela projektet går i hållbarhetens tecken och siktet är inställt på ett klimatsmart hus som lämnar minimala avtryck på naturen. Huset är helt plastfritt och vackert omringat av skog, hav och fridfullhet.

Umeåguiden kör längs grusvägar och har aningen svårt att hitta till platsen där paret är i slutfasen av att färdigställa det enorma husprojektet. Längst ner på en väg förstår vi att vi kommit rätt, då huset sticker ut. Det är trähus med stora glaspartier och en utsikt som tar andan ur en. – Just nu är vi inne i vårfasen, men vi har lite dåligt tålamod. Vi vill ha bort snön, vara färdiga med huset och kunna starta upp nya projekt, berättar Anja.

Just projekt är något som Filippa och Anja kommer tillbaka till under hela samtalet. De är vana att ha många bollar i luften och deras barn vet knappt vad föräldrarna jobbar med. – Vi jobbar konstant och man vill vara färdig med projekten för att kunna vara ledig sedan. Som vår parpsykolog säger, ”hur många grejer kan ni ha på er lista?” skrattar Anja.

Anja är flerfaldig VM-medaljör i utförsåkning och Filippa drev Umeås succébutik Kii i många år. Nu är hon stylist och modedesigner. Idag föreläser Anja och inspirerar andra, medan Filippa skriver på en bok som handlar om att ”hack your closet” – att ta vara på den garderob man har. Hållbarhet är ledordet i allt paret gör och de beskriver sig själva som ”motsträviga influencers”. Just nu är huset deras stora projekt. De vill förändra byggindustrin och leda hjulet åt rätt håll. De vill också vara förebilder och använder sig av sociala plattformar för att kunna påverka samtalet. Huset har fått jättestort intresse, både medialt och av byggbranschen. 

”TILL OCH MED KOMMUNEN HAR VARIT HÄR OCH KOLLAT PÅ VÅR HUSMODELL”

Filippa Rådin – Till och med kommunen har varit här och kollat på vår husmodell, för att se hur man ska kunna göra förskolor och äldreomsorg hållbara. Det är en stor milstolpe och en bekräftelse, berättar Filippa.

LÅNG OCH SNÅRIG RESA Resan mot ett hållbart drömhus har tagit tid. Den började redan ör nio år sedan, när de tittade på tomten men på grund av tidsbrist valde att inte köpa den. För tre år sedan såg läget annorlunda ut och tomten dök upp när Anja slösurfade på Hemnet. De åkte ut och tittade på den igen och bestämde sig för att slå till. – Jag hade ångest i två dygn och sov inte på nätterna för att jag kände att jag inte orkade med ett till projekt, berättar Anja.

Filippa lovade Anja ”guld och gröna skogar” och att det inte skulle behöva bli ett så stort projekt som Anja trodde. De bestämde sig för att det skulle bli enkelt, allt arbete skulle lejas bort och de skulle inte engagera sig i bygget. – Och nu sitter vi här tre år senare och har jobbat dygnet runt med ett jätteprojekt, säger de båda och skrattar. 

Idén om att bygga hållbart kom upp och det visade sig vara mer att sätta sig in i än de båda hade trott. Tidigt i processen kände de att de ville få ut budskapet och visa hur man kan göra. Därför startade de en Youtube-kanal där man kan följa bygget. – Vi ville visa att man kan bygga på andra sätt än det traditionella. Vi har varit tvungna att sätta oss in i allt, i alla material och det är lite okänd mark, berättar Filippa.

De började med att söka bygglov och det blev klart för ungefär ett år sedan. Bygget av huset drog igång i höstas och de är i princip färdiga idag. Målsättningen att vara helt färdiga under våren har de misslyckats med, men är nöjda ändå. – Många drar ju över tiden med minst ett år och det kommer vi i alla fall inte göra, säger Anja.

Huset är ett L-hus och är byggt utefter årstiderna. Det är byggt i trä och har stora glaspartier för att skapa känslan av att naturen är närvarande hela tiden. Ena takdelen avslutas i glas, för att ge illusionen av att man inte vet om man är inomhus eller utomhus. – Vid sovrummen är det mer vintrigt och ombonat. Lägre i tak, tapeter och varmt och skönt. Åt andra hållet kommer man till köket och där ska det kännas som sommar. Mycket ljusinsläpp, trä, natur och en förlängning av huset när man har dörrarna öppna. 

ETT ANDNINGSHÅL För paret är det viktigt att visa människor att de inte visste så mycket när de började bygga, men att det finns alternativ. Idag är de stolta över att ha lyckats och har ett 70 procent bättre avtryck på naturen, menar dem. Paret bor till vardags på Haga och har inga planer på att flytta ut till det hållbara drömhuset på heltid. – Vi är inte pensionärer, skrattar de båda och fortsätter. Vi behöver ett andningshål men även en puls. Vi bor jättebra i stan och barnen har nära till skola och aktiviteter. Vi tror att stugan kommer vara ett inspirerande ställe att kunna njuta på, men även jobba ifrån.

I och med husbygget valde paret även att ta ett kliv ur den privata sfären. De hade fått förfrågningar från TV att följa bygget men valde att starta upp Youtube-serien själva, med hjälp av ett produktionsbolag. – Eftersom vi tidigare har varit så privata ville vi göra det på vårt sätt och ha koll på materialet. Det är ett steg har vi valt att ta för en bra saks skull, berättar Anja.

Barnen, som vuxit upp med offentliga föräldrar, har också blivit äldre och kan vara med i diskussionerna på ett annat sätt idag. De har valt att hålla hemmet i stan väldigt privat och det får inte exponeras, för att behålla barnens trygghet. – Pandemin har väl också gjort att man känner att man måste skita i vissa saker och köra, förut höll man kanske igen lite mer. Vi har blivit mer trygga och det tror jag att folk uppskattar med oss. Det får vara lite skit i hörnen och vi är osminkade men vi har en viktig roll som vi är stolta över, säger Anja och skrattar. 

HÅLLBARA MATERIAL OCH LOKALT FOKUS  Husbygget har inneburit många utmaningar och gjort att Anja och Filippa fått sätta sig in i allt från hållbara material till isolering och plastfria komponenter. – Vårt hus har ingen plast i sig överhuvudtaget. Eller jo, kablarna, men det är återvunnen plast. Vi har inte heller en traditionell cement- eller betongplatta utan en svensk innovation som är gjord av vispat och återvunnet glas, berättar Filippa.

Grunden av cellglas är organisk och har lång hållbarhet och låg klimatpåverkan. Plattan är helt naturlig mot skadedjur och kan inte ta emot fukt. Stommen och väggarna är i trä och kräver ingen plast eller isolering. I stommen finns det urfrästa luftfickor som verkar som isolering och eftersom det är diffusionsöppet så andas huset. – Får vi en vattenläcka behöver vi inte oroa oss. Huset kommer själv att andas ut fukten eftersom vi inte har någon plast. 

Plattan i cellglas kan inte suga upp fukt, vilket en vanlig betongplatta gör, berättar Filippa. En viktig del i det hållbara fokuset är att huset också ska kunna demonteras och flyttas till en annan plats om 50 år om man vill det. De vill även, i så stor utsträckning som det går, att använda svenska företag. Plattan kommer från Sundsvall och stommen är från Östersund. De vill bryta det typiskt svenska ”shaming-beteendet” när det kommer till miljö och hållbarhet. – Direkt när man försöker göra något bra fokuserar alla på det mindre bra. Här måste man våga gå ut och säga att ”vi gör det vi kan”. I huset finns det saker som är mindre hållbara, men vi försöker tänka att vi inspirerar andra att göra något bättre. Där vi misslyckas i materialväg har vi istället valt att använda oss av lokala entreprenörer, berättar Anja.

Anja & Filippa PRISLAPPEN? När det kommer till miljövänliga produkter, oavsett om vi pratar byggmaterial, kläder eller inredning, så ligger mycket fokus på prislappen – det är dyrt att handla hållbart. Det här är något som paret lyfter. – Det är en process och vi ställer hela tiden frågan till de stora drakarna. De måste börja lyfta fram andra material och på så vis driva ner priserna på de bättre och mer hållbara materialen, säger Anja.

Paret valde att bygga huset under pandemin. Det har skapat leveransförseningar och utmaningar att få tag på vissa material. De vill dock inte diskutera priset på bygget och menar att man alltid kan hitta billigare hus. – Vi måste akta oss för att prata om pris och fokusera mer på vad mår vi bra av. Vi är så stolta över det lokala och hållbara. Tänk på köket, stenskivorna kommer från Burträsk. Vi har ett ansvar mot naturen och att försöka tänka hållbart i alla led och hur man handlar miljövänligt.

Filippa och Anja har inte sammanställt den slutliga prislappen som husbygget landar på. Eftersom pandemin har skapat svårigheter vet de att det nu blivit mycket dyrare än om de hade byggt under ett annat år. – Bara en plywoodskiva gick upp 300 procent i pris. Jag vet inte vilket pris man ska ge folk eftersom allt har blivit dyrare. Däremot har vi tagit igen en del på arbetskostnad eftersom både grunden och väggarna kom på plats väldigt snabbt, säger Filippa.

Paret tror och hoppas även att det kommer att betala sig i längden, då hållbara material är just hållbara och ska fungera bättre över tid. Bara faktumet att de inte har en mögelrisk på samma sätt, eftersom de har valt bort plast. – Vi måste börja titta på hur man konsumerar och det är viktigare att man konsumerar mindre och mer genomtänkt. Det gäller också hus. Kataloghusen har blivit som en snabbmatskedja.

SMÅFIX OCH INREDNING KVAR Våren är på ingång och paret längtar efter att få färdigställa det sista i huset, för att sedan kunna skifta fokus mot inredningen och utsidan. De kommer att fokusera på poolbygge, trall och detaljer. – Nu ska vi riva pappen och börja städa för att kunna flytta in. Murstocken måste bli färdig för det är väldigt dammigt just nu.

En stundande utmaning är inredningen och möblerna. Det är inte helt enkelt att hitta miljövänliga möbler om man inte vill handla begagnat. – Vi tittar på inredningsindustrin just nu och det är mycket ”slit och släng”. Det är otroligt sorgligt att det bara finns ett stort företag i Sverige som gör hållbara och giftfria soffor, berättar Filippa. 

Paret planerar nu för en paus från bygget för att sedan ladda om batterierna och kunna spendera sommaren i huset. Det kommande poolbygget är något de båda längtat efter. – Vi har alltid vetat att när vi bygger sommarhus så ska vi ha pool. Poolen är som studsmattan för barnen – det är den bästa barnvakten, säger de båda och skrattar.

Anja & Filippa Namn: Anja Pärson & Filippa Rådin Bor: Haga, Umeå Aktuella med: Hållbart husbygge Instagram: @anjaparson & @filipparadin Youtube: Anja och Filippa Vill du veta mer om huset? Umeåguiden har poddat med Filippa och Anja – lyssna här!

Text: Amanda Darehed Bild: Lena Lee

Gör om mig

Umeåguidens ”Gör om mig” är äntligen tillbaka. Efter stor efterfrågan tar vi upp det populära inslaget igen. Ni kommer att få följa en makeover på en privatperson med hjälp från olika företag runt om i Umeåregionen. I det här numret har Karin Nyström blivit friserad av Team Linnea Frisör samt stylad av Bigaro och Direkt Optik. DAGEN STARTADE HOS FRISÖREN Dagen startade hos Team Linnea Frisör i Vännäs – smidigt för Karin som bor ett stenkast bort! För frisören Emelie Sandström berättar Karin att hon inte lägger ner mycket tid på sitt hår och önskar en lättskött frisyr. Emelie väljer att spara en del längd eftersom Karin ofta sätter upp håret, men klipper bort tyngd för att skapa en mer livfull frisyr. Karins hår har ett naturligt fall så Emelie klipper även upp håret för att framhäva det fina självfallet. En gardinlugg klipptes för att rama in ansiktet på ett trevligt sätt. Inom färg är det mycket koppartoner som trendar just nu. Men eftersom Karins önskan var att behålla en så naturlig look som möjligt valde Emelie att skapa ett spel i håret, som inte kräver ständigt underhåll. Detta gjordes genom att plocka fram naturliga toner som redan fanns där och framhäva dem. Emelie la därför in både ljusa och kalla mörkare slingor och förstärkte även de ljusa effekterna runt ansiktet. STYLAD I BLÅ KLÄNNING AV BIGARO Karin har en naturlig timglasform och på Bigaro jobbade Monica och Moa med att lyfta fram Karins former. De undvek därför helt raka och a-linjeformade plagg. En större byst klär väldigt fint i v-ringat och klänningen som valdes framhävde dessutom Karins blåa ögon. På Bigaro fokuserar de inte på trender, utan på spännande och trygga varumärken som vågar köra sin egen stil i kombination med fantastiska material. Det blir mer personligt och roligt då. En viktig aspekt är även att kläderna ska kunna leva längre i garderoben och inte bara fungera under en säsong – förhoppningsvis i flera generationer. TONADE GLAS GÖR COMEBACK Som avslutning fick Karin hjälp av Jessica Hedman på Direkt Optik med att välja ut glasögon. Efter hennes egna önskemål – men även utifrån ansiktsform, hudton och hårfärg. Något som Jessica brukar göra är att ta fram ett brett utbud med olika typer av bågar. Just nu trendar mycket guld på bågarna och den runda metallbågen hänger kvar. Det är även populärt att leka med färger och kontraster samt att blanda materialen i sina bågar, till exempel metall och plast. Tonade glas gör stor comeback och inför våren är det populärt med mycket färg. Karin valde ett par svarta Ray-Ban som passade väldigt bra till hennes ansiktsform. Bågen är lite rundad men har ett lyft uppåt som ger ett piggt uttryck. Den matta färgen gör att det inte blir en så skarp konstrast mot hennes ljusa färgton, trots att det är en svart båge. Helhetsintrycket är mjukt och stilrent! – Jag var lite nervös innan över att bli stylad men jag känner mig verkligen som mig själv och är supernöjd med allt, berättar Karin efter dagens slut. Text: Sofia Nordin Bild: Amelie Näslund
”Gör om mig” i detta nummer är ett samarbete med: Bigaro Direkt Optik Team Linnea Frisör

Ansiktslyft för gym

I februari öppnades dörrarna till en ny träningsanläggning på Teg. Den tidigare träningsanläggningen Träna har fått ny ägare och genomgått ett ansiktslyft. Väggar har slagits ut, belysningen är ny, utrustningen har uppgraderats och byggnadsfasaden vid brofästet lyser nu i lila i mörkret. Det är nya tider. Den tidigare träningsanläggningen Träna vid Tegsbron har bytt namn och ägare; Friskvårdscenter och Anders Nilsson. – Jag köpte anläggningen den 1 november. Nedervåningen fick fortsatt vara öppet för de som tränade, medan båda planen genomgick renovering, säger Anders. Hur övervåningens slutresultat skulle bli hölls hemligt ända fram till invigningen i början av februari. I sviterna av en pandemi hölls en blygsam invigning, men trots detta strömmande många till. – Det dök upp betydligt fler än vi trodde skulle komma, trots att vi försökte hålla det litet i och med tidigare restriktioner. Övervåningen hyser nu ett komplett gym med nya vikter, skivstänger och träningsmaskiner. Tanken är att utrustningen tillsammans med den på källarplan ska erbjuda dubbletter och i vissa fall tripletter av träningsredskap för att minska risken för väntetider för medlemmarna. ÄRLIGHET VARAR LÄNGST Digital teknik tar också allt mer plats i moderna gym. Via anläggningens egna app kan medlemskap köpas, gruppträningspass bokas och den fungerar som både inpasserings- och utpasseringsnyckel. – Appen gör det enklare för medlemmarna. Ska du på ett gruppträningspass så behöver du bara använda telefonen för att ta dig in i anläggningen. Ingen ytterligare registrering behövs. Det är bara att gå på passet och appen registrerar automatiskt din närvaro. I det dedikerade spinningrummet finns en storbildskärm i mindre biodukstorlek som tar cyklisterna på en färgsprakande cyklingsfärd likt en berg-och-dalbana medan en röst manar till tempoökning och musikens bas går i takt med pedalerna. – Det är virtuella pass som rullar hela tiden förutom när det är instruktörsledda spinningpass. Det finns mycket ny teknik, mycket som är på gång, så vi får se vad som blir nästa steg. Men allt är inte digitalt och den senaste tekniken. Hygglo, anläggningens butik som bland annat erbjuder kläder och kosttillskott, bygger på ärlighet. Ingen kassa. Ingen försäljare. Bara swish. INTE DET FÖRSTA GYMMET Framtiden nämns redan, trots att det bara har gått drygt fyra månader sedan förvärvet. Planerna innefattar däremot inte några ytterligare gym. Inte just nu. 2006 startade Anders Friskvårdscenters första gym i Vännäsby. Sedan blev det Robertsfors och Vännäs. – Det finns inga expansionsplaner som det är just nu. Jag brinner inte för att ha så många anläggningar som möjligt. Planen är däremot att expandera den här anläggningen och utöka gruppträningspassen. Idag har vi i stort sett alla Les Mills utbud och det kommer vi försöka utöka med andra typer av instruktörsledda pass. Trots att pandemin och restriktioner fortsatt lurar runt hörnet tror han på framgång. – Det är klart att gym generellt sett haft en stor nedgång under pandemin. Särskilt efter att Stefan Löfven gick ut och sa att man inte skulle träna på gym. Då störtdök medlemmarna. Men nu har det vänt. Folk saknar både gymträning och gruppträning, särskilt det sociala som det innebär. Jag tror vi är tillbaka på ordinarie medlemssiffror innan sommaren.
Text & bild: Andreas Lindegren