Se upp i backen! Umeåguiden knäpper på sig hjälmen, får tydliga instruktioner om att bromsa när det börjar gå för fort och glöm inte bort att ha kul! Det här kan vara det roligaste äventyret på länge.
20 minuter utanför Umeå ligger Kassjöbacken, en backe där man länge har kunnat åka skidor. Nytt för i år är det fartfyllda, adrenalinpumpande äventyret: mountaincart. När jag och min kollega Amelie beger oss mot backen i oömma kläder och skor vet vi inte riktigt vad som väntar oss. På plats träffar vi ägaren, Frank Larsen.
– När jag var 18 år bestämde jag mig, någon gång i framtiden ska jag äga en skidbacke och den drömmen blev sann, skrattar Frank.
Mountaincart är en trehjuling utan motor där man reglerar farten med handbromsarna. Tro mig, full fart garanteras då tyngdkrafterna ser till att man rullar nerför backen. Fördelen är att man kan anpassa hastigheten efter egen körförmåga.
Efter en gedigen genomgång av Frank så är det dags att sätta på sig en hjälm och ett par riktigt snabba brillor. Det viktigaste är att alltid hålla fötterna på fotstöden när man kör och bromsa, bromsa, bromsa! Det har blivit dags att testa köra så vi släpper på bromsen, rullar ner från parkeringen och mot backen.
Vi ska upp mot toppen av Kassjöbacken. Dit tar man sig med hjälp av skidliften. Redan här pirrar det i magen och det är otroligt härligt att glida upp. Man sitter verkligen bekvämt i trehjulingen. Vackra miljöer och en otrolig utsikt över sjön när man står uppe på toppen. Vid sidan av nedfarten vi ska köra på håller Frank och gänget på att bygga en till backe. Det blir en till nedfart som också kommer vara öppen inför vinterns säsong.
Hur fort kan det gå?
– Du anpassar själv farten. Det var några killar som körde riktigt fort och mätte hastigheten till 50km/h. Det som är bra med mountaincart är att alla kan köra, små barn och äldre. Jag hade en 82-åring som testade i somras och älskade det. Hon sa att hon skulle tipsa alla hennes vänner på PRO (Pensionärernas riksorganisation).
När jag står på toppen av berget och blickar ner så känner jag mig ändå lugn. Det var en perfekt dag för ett fartfyllt äventyr. Jag har aldrig upplevt något liknande så det var svårt att veta hur det skulle vara och kännas. Jag gled ner sakta i starten för att känna av hur bromsarna kändes.
Tjohooooooooo! Så himla kul upplevelse. Jag skrattade och skrek samtidigt som jag försökte hålla mig på banan. Kringelikrok-vägar, gupp, grus och lera.
Igen, igen, igen! Det var känslan när jag sladdat ner till liften. Nästa åk var det dags att släppa lite mer på handbromsen och få upp farten. Herregud så pirrigt, roligt och häftigt. Det är väldigt enkelt att köra mountaincart, ungefär som att cykla. Det här måste jag göra fler gånger!
Dagen går mot sitt slut och Umeåguiden beger sig hemåt, ett äventyr rikare. Lite smutsiga, men energifyllda och vi är båda överens – mer adrenalin åt folket!
Bild: AMELIE NÄSLUND
Text: AMANDA DAREHED