2 C
Umeå
26/11 2020
Annonsering
Annons

Loppisproffset: Min akilleshäl är nylonstrumpor

Josefin Holmgren i Umeå är ett loppisproffs. Som kommunikatör och tidigare butikschef på Röda Korset handlar mycket i hennes liv om hållbara val och 99% av det hon köper är begagnat.

Josefin är klädd i en svart klänning med puffiga armar och ett par stilrena svarta bågar. Hon sitter tillbakalutad i en gammal sammetsfåtölj i bokhörnan på Röda korset på Mariedal. Vi pratar om secondhand och hennes nio år på Röda Korset.
– Jag är marinerad i våra värderingar och även hållbarhetsfrågan, berättar hon.

Utöver att vara en representant för organisationen är Instagram en plattform där Josefin inspirerar andra och där följarna får ta del av hennes hem. Majoriteten av möblerna och inredningen är begagnad, ärvd och loppisfyndad.
– Jag gillar att skapa och vara kreativ, jag har ett hem som jag fotar och skriver om. Jag brukar säga att det är min ”hemmafru-hobby”.

Det är viktigt för henne att inspirera andra till att reflektera över och göra genomtänkta val. Hon tror inte, men hoppas, att pandemin kommer ha den effekten på människor att vi börjar fundera kring vår konsumtion.
– Det behöver bli ännu mer normaliserat. Fler inspiratörer som visar upp begagnade fynd och får fler att få upp ögonen för det här.

Vi lever i en konsumtionshärva 
Josefin tycker att dagens konsumtion är väldigt problematisk. Hon hänvisar till de globala målen där svenskens konsumtionsbaserade utsläpp måste gå från konstant ökning till minskning snarast.
2013 låg svenskens utsläpp av växtgaser på elva ton per person.
– Vi har målat in oss i ett hörn. Klimatkrisen är inte något som kommer att komma, den är här nu. Det kommer göra ont när vi ska ta oss ur den här klimathärvan, säger hon.

Under #metoo-hösten 2017 var det någon som gjorde en plansch med texten ”när du lever i en privilegierad värld så känns jämställdhet som ett förtryck”.
– Det kommer att kännas som ett förtryck för många med att börja klimatkompensera. Folk kommer att tänka, men min bil och min rättighet att shoppa ett plagg i veckan då? Men det är dags att börja fundera, hur mycket kläder ska vi egentligen ha i garderoben?

Ett exempel är att om du köper varannan vara begagnad och inte bara nytt i ett år kan du spara ett ton koldioxidutsläpp. För Josefin är det viktigt att inte hela tiden peka med pekpinnen och försöka läxa upp människor, hon vill hellre visa hur bra och härligt det kan vara att köpa begagnade kläder och prylar.
– Dels kan man uppskatta antika saker mer än moderna nyproducerade saker. Det blir en livsstil, en sport. Folk håller på med Pokemon Go och att ha secondhand som ramverk gör att man har färre saker att välja på, men jag vill hävda att när man begränsar utbudet så väcks en otrolig kreativitet i hjärnan.

Hela hennes liv har varit fyllt av kärleken till begagnade kläder och ting. För henne är det ett rus och en kick att hitta och köpa saker som har levt ett tidigare liv.
– Jag är inrotad i att secondhand är mitt första alternativ och då känns det som fusk att klicka hem något nyproducerat.

Förändra och förstå konsumtionen
Attityden kring att handla begagnat blir mer och mer positiv varje år. För 20 år sedan var det mest ett alternativ för de ekonomiskt utsatta men idag har det inget med ekonomi att göra. Förutom att det är bra för vår planet och för att ofta är billigare än att handla nyproducerat menar Josefin att det finns en annan fördel.
– Plaggen är kvalitetssäkrade. Tänk på att vi kollar alla plagg vi får in, så att de inte är trasiga eller smutsiga. Det är ju andra gången de säljs, de har tvättats och använts och ändå håller de för att säljas en gång till.

När Röda Korset tar emot varor kollar de alltid att plaggen är hela och rena. Om de inte håller kraven så finns det tyvärr, idag, inget bra alternativ än att skicka kläderna till förbränning. Det finns teknik som kan återvinna 100% bomullsfiber men endast 1% av alla textilier kan återvinnas på det sättet. Josefin menar att bränna kläderna är ett onödigt ont som hon hoppas vi slipper i framtiden.
– Problemet är att det finns för mycket kläder idag. Det finns inget land i världen som har brist på kläder eller textilier. Vi skickar inte bistånd i form av kläder längre som vi gjorde förut då det fanns ett behov, berättar hon.

Svensken köper i genomsnitt 14 kg textilier per år och ungefär hälften av det slängs direkt i soporna. Det skulle mycket väl gå att säljas i en secondhandbutik. I och med Covid-19 har butiken märkt av en ökning på inlämningen. Det är många som har varit hemma och rensat menar Josefin.
Två vanliga anledningar till varför folk inte köper begagnade kläder är att man menar att det är äckligt och att man inte har tid. När man känner att man inte har tid tipsar Josefin om att börja gå på mindre butiker med ett mer utplockat sortiment.
– Samma personer som tycker det är äckligt bor ofta på hotell, sover i använda sängkläder och lånar handdukar. Sedan går dem och äter med bestick och dricker ur glas på restauranger och sitter i gamla möbler. Det är en vurpa i huvudet, säger Josefin.

Bli ett loppisproffs
För de som tycker att det känns för övermäktigt att gå in och börja leta bland tusentals plagg så har Josefin några tips man kan tänka på.
– Gå ofta i butikerna, då behöver det inte ta så lång tid i anspråk.
– Tänk utanför boxen.
– Ha en bild klar av vad du vill ha, rent stilmässigt. Tänk på tre ledord, exempelvis en färg och någon ”stilikon”. Exempelvis: beigt, 90-tals film och höst.
– Gör en lista på det du behöver, enklare att veta var du ska leta då.

Att tänka utanför boxen är något som dem som är vana att fynda begagnat är bra på. Här gäller det att inte låsa fast sig vid hur ett plagg eller en möbel ser ut i butiken. Man kan inte alltid räkna med att man hittar en klänning med det perfekta snittet, men med lite kreativitet kan man sy upp eller om klänningen för att den ska passa bra. Om man hittar ett bord med en jättefin bordsskiva men ett fult
underrede kan man med enkla medel göra om det.
– Se det som ett materialförråd och tänk, ”vad kan jag skapa av det här”, säger Josefin.

För att bli ett ”loppisproffs” så handlar det i första hand om att förändra beteenden. Att istället för att klicka hem något eller springa in på en ”vanlig” butik tänka på att det finns andra alternativ.
Josefin menar att man måste tänka på vem det är som betalar priset för att tillverka nyproducerade plagg. Hon lyfter en billig T-shirt som ett exempel.
– Problemet är att en T-shirt kostar lika mycket som en cappuccino. En t-shirt kostar jorden 2600 liter vatten, 1,4kg koldioxid och 1kg kemikalier. Någon betalar för det här, ofta är det arbetaren och miljön men det är ju inte du som konsument.

Om man känner sig nyfiken på den här världen så behöver man nödvändigtvis inte se göra det till en livsstil. Det handlar om att anta utmaningen att förändra sin konsumtion.
– Man kan börja med en köpfri månad och se om man klarar det. Då kanske man upptäcker att det inte är så svårt och att det är roligt, plus att det är bra för ekonomin.

Även om Josefin köper det mesta begagnat trillar hon även dit i så kallade ”fällor” ibland. Hennes största akilleshäl är nylonstrumpbyxor, där har hon inte hittat ett bra begagnat alternativ. Hon är också dålig på att rensa i hennes garderob.
– Det är så roligt att handla men man måste komma ihåg att rensa. Kläderna i garderoben gör inte dig lycklig om du inte använder dem, skänk tillbaka dem. Se din garderob som en hållplats för cirkulärt mode.

Avslutningsvis så tipsar Josefin om två butiker. Rosendahls Antik & Retro och Pryl 1900, men för henne är det ingen konkurrens utan ju fler secondhandbutiker, desto bättre.
– Vi är medaktörer i hållbarhetsfrågan. Vi ska konkurrera med det nyproducerade och få folk att vilja handla mer secondhand.

Foto: Lena Lee

AMANDA DAREHED

Mer innehåll från Umeåguiden

Ulf från Umeå aktuell i HBO-serie

Ulf Stenberg föddes i Boden men flyttade till Umeå när han var två år gammal....

Maxida Märak

Genom åren har hon skapat mängder av rubriker runt om på landets nyhetsredaktioner och det...