SÄLJER DU DINA OANVÄNDA KLÄDER eller kastar du dem direkt i soporna? Ditt val är en del i framtidens klimat!

Klimatmedvetenheten bland de svenska hushållen blir allt mer utbredd och allt fler försöker minska sin miljöpåverkan genom att exempelvis minska sin el- och vattenförbrukning, källsortera noggrant och minska sitt matsvinn. En trend som nu växer, tillsammans med att den så kallade klimatångesten blivit allt vanligare i det svenska hushållen, är en mer försvarbar klädkonsumtion. Kläder har nämligen en stor påverkan på både miljö, klimat och hälsa.

Textil och modeindustrin är faktiskt en av världens mest resursintensiva och mest förorenande branscher, enligt rapporten ”Environmental indicator report 2014”, från miljömyndigheten EEA. Råvaruproduktion, tillverkning, infärgning, transport, distribution, försäljning, användning, tvätt och när man kastar kläderna är alla en del i vår klädkonsumtions miljöpåverkan. Exempelvis kan det krävas upp till 29 000 liter vatten under produktionen beroende på fiber och kemikalieåtgången varierar mellan 1,5–6,9 kilo kemikalier per kilo producerad textil! Hur mycket kläder vi köper, hur vi sköter om dessa och hur vi väljer att återvinna dem spelar alltså en stor roll.

Onödig konsumtion

Att de svenska hushållen bidrar till onödig klädkonsumtion blir tydligt i en undersökning från Demoskop, utförd på uppdrag av Tradera och Avfall Sverige under 2019. Nästan hälften av de svarande, 46 procent, uppgav att de sällan eller aldrig använder minst hälften av de plagg som fyller deras garderober. En femtedel av de kvinnor som svarade i undersökningen uppgav även att de köper kläder eller skor som de egentligen inte har ett behov av – varje månad!

– Den onödiga klädkonsumtionen är oroväckande av flera skäl. Förutom en tunnare plånbok innebär det stor miljöpåverkan, säger Anna-Carin Gripwall, kommunikationschef Avfall Sverige. Men beteendemönstret har börjat förändras, även om det går sakta. När samma fråga ställdes för ett år sedan svarade 52 procent av kvinnorna att de handlar plagg som de inte behöver.

– Det krävs stora resurser att producera textilier så det faktum att intresset för onödig spontanshopping har minskat är en bra nyhet, säger Anna-Carin Gripwall.

Förändring

Ett annat beteendemönster som har börjat förändras till de svenska hushållens inställning till second hand och att hyra kläder. En konsumentundersökning som utförts i ett samarbete mellan Naturvårdsverket, Konsumentverket och Kemikalieinspektionen, visar att drygt sju av tio kan tänka sig att köpa mer second hand och drygt hälften anger att de i någon utsträckning köper begagnade kläder redan nu. Nästan fyra av tio uppger att de kan tänka sig att hyra eller låna kläder och nästan tre av tio anger att de lånar, delar eller hyr kläder ofta eller ibland.

– Det vi nu ser i den nya konsumentundersökningen är ett systemskifte i hur vi svenskar konsumerar kläder. Tidigare har vi varit väldigt ointresserade av att hyra kläder jämfört med hur det ser ut i andra länder, berättar Yvonne Augustsson, handläggare på Naturvårdsverket. Att svenskarna har blivit mer benägna att välja begagnade kläder framför nya syns också i försäljningsstatistiken. Exempelvis blev 2019 det starkaste året i Traderas historia, där just kläder var den mest populära kategorien under året.

– Förhoppningsvis är det ett tecken på att vi börjar förstå hur pass mycket nykonsumtionen bidrar till utsläppen i världen. Allt fler inser att man bland second hand kan hitta allt från de trendiga modeplaggen till de unika inredningsdetaljerna och samtidigt vara snällare mot både plånboken och miljön, säger Pierre Norberg, marknads- och försäljningschef på Tradera.

Lappa & laga

Men att minska sin shoppinglust och välja begagnade kläder framför nya i större utsträckning är bara en del i en mer hållbar klädkonsumtion. Att lappa och laga trasiga kläder istället för att kasta dem och att lämna uttjänta eller kläder som man inte längre använder till återbruk, eller sälja dem på egen hand, är minst lika viktigt. En studie från Naturvårdsverket visar nämligen att omkring hälften av de kläder och hemtextiler som återfinns i hushållens soppåsar är i sådant skick att de skulle kunna användas igen, det vill säga hela och oslitna. I snitt köper svenskarna runt 13 kilo textilier per person och år, samtidigt som de slänger över 7 kilo i soppåsen varje år som förbränns.

Oavsett om kläderna är hela eller trasiga, är det därför inte det mest klimatvänliga alternativet att kasta dem i de vanliga soporna som går till förbränning. Trasiga textilier kan exempelvis bli till industritrasor, bilinredning eller isolering istället för att brännas upp. Bäst gör du därför i att lämna dina oanvända eller uttjänta kläder tilL återvinning eller återbruk. På de båda återvinningscentralerna i Umeå, Klockarbäcken och Gimonäs, har Myrorna insamling av textilier, där du kan lämna både hela och trasiga kläder.

 ANDREAS LINDEGREN

SÅ LÄR DU BARNEN ATT ÅTERVINNA:
1. Gå på återvinningssafari hemma Välj ett rum hemma tillsammans med barnen och inventera vilka förpackningar som finns där. Badrummet är ett bra exempel på där det ofta finns flera typer av förpackningar, som dessutom lätt hamnar i sopkorgen under handfatet istället för i återvinningen. Gå igenom förpackning för förpackning och prata om hur de ska återvinnas.
2. Lek och lär med Materialvärlden Skapa engagemang genom lek och spel tillsammans med barnen. FTI har tagit fram ett pedagogiskt material för att lära barn om återvinning. På materialvärden. se finns spel, utmaningar och annat som illustrerar hur de olika materialisarna som bor i Materialvärlden äter olika typer av förpackningar.
Även lärorikt för de vuxna!
3. Plocka skräp i naturen Passa på under promenaden hem från förskolan eller ta med hela familjen ut i naturen och plocka skräp. Reflektera över vad har ni har lyckats hitta för skräp och återvinn det sedan tillsammans.
Källa: Förpacknings- och tidningsinsamlingen
(FTI)