fbpx
17 C
Umeå
9/8 2022

Köpte övergiven stuga

Mathilda och Mattias tillbringade mycket tid i Sörmjöle när de hittade en övergiven sommarstuga. De tog kontakt med ägaren och fick köpa den. För två år sedan var det igenvuxet och den lilla timmerstugan syntes inte från vägen…

Umeåguiden färdas i 20 minuter på välbekanta vägar. Likt paret har jag också tillbringat mycket tid i Sörmjöle. Det är nämligen min lillasyster Mathilda Darehed, hennes sambo Mattias Rhodin och deras son, Otis som vi ska besöka. Jag har följt projektet ”dröm-sommarstugan” på nära håll och både avundats och förskräckts över hur mycket arbete det visade sig bli. Nu när de kan njuta av allt som de har åstadkommit förstår jag att de har skapat en oas att trivas i, under en lång tid framöver.
– Vi har familj som bott i Sörmjöle och våra bästa kompisar har stuga på samma väg, berättar Mathilda.

Bilen rullar in på den stenlagda infarten och framför oss dyker ett rött, gulligt timmerhus upp. På gården har de lagt ut en picknickfilt där sonen leker. Det är en varm och solig dag, den första riktiga ”sommardagen” i år. Mathilda fyller 30 år i sommar och studerar till byggnadsingenjör. Mattias är 31 år och jobbar som servicerådgivare på Motorcentralen. Paret köpte stugan våren 2020 och har sedan dess renoverat, renoverat och renoverat.
– Vi hade gått längs vägen i flera år och spekulerat och funderat kring stugan. Den var övergiven, ingen hade varit där på flera år och hela gården var igenvuxen. Man såg knappt stugan, berättar Mattias.

Paret tog reda på vem som ägde stugan och tog mod till sig och ringde upp och frågade om han inte ville sälja stugan till dem. Ägaren berättade att han bodde i Stockholm och att det varit hans föräldrars stuga. Mathilda och Mattias fick låna nycklar av en bekant och åkte och kollade på stugan. – Det hade växt upp en stor gran framför dörren så man kom knappt in i huset, skrattar Mathilda och fortsätter. På köksbordet låg en tidning från 2007. Det var som att man hade lämnat huset i brådska. I huset var det mörkt och murrigt. Det luktade unket och hela huset lutade och var skevt. Köket var gulmålat, det var plastmattor och rummen var övermöblerade. – Han hade faktiskt funderat på att sälja stugan men inte kommit till skott. Han tyckte det var roligt att få lämna över till ett ungt par, berättar Mathilda. STAMKUNDER PÅ ÅTERVINNINGEN När alla papper var påskrivna och de hade nycklarna i handen började ett enormt arbete med att rensa den vildvuxna gården. De fick hjälp av grannar att såga ner alla träd och plötsligt gick det att se den lilla röda stugan från vägen. Gården rymmer en snickarbod, ett förråd, en pergola och en gäststuga. Huvudbyggnaden – en röd timmerstuga är från början en gammal bagarstuga som har flyttats från inlandet.
– Vi föll för läget. Vi älskar Sörmjöle och närheten till havet. Vi hade funderat på att köpa ett hus, men det kändes som ett ganska stort projekt och därför kändes en liten stuga som lagomt.

Det största projektet och kanske det tuffaste var att få ner och bort alla träd och allt bråte på gården. De berättar att det tog en vecka bara att rensa gården efter att de hade kapat alla träd. Hela första sommaren gick ut på att rensa och tömma gården och huset på gamla möbler och köra till återvinningen. Paret skrattar och berättar att det blivit väldigt många svängar dit.
– Vi hoppades på att hitta trägolv under plastmattorna men sådan tur hade vi inte. Vi var ändå glatt överraskade när vi rev bort väggar och golv för allt var i bra skick och det var inga fuktskador, säger Mathilda.

De har haft stor hjälp av Mattias mamma Ingela och hennes sambo, Thomas. Han har erfarenhet och kunskap kring timmerstugor och hjälpte dem att byta ut en rutten timmerstock. De hjälpte också till att räta upp hela stugan. – Man blev nästan sjösjuk av att gå in i huset. På vissa ställen fick vi till och med höja upp stugan med en halvmeter, berättar Mattias.

MÅNGA OVÄNTADE PROBLEM
Paret trodde att de skulle kunna flytta in i stugan lagom till den första sommaren men så blev inte fallet. De stötte på en hel del problem som de var tvungna att åtgärda.
– Vi var tvungna att isolera väggar och tak i vardagsrummet. Att behöva regla om golvet hade vi inte heller räknat med. Vi behövde också byta ut all el och det var mycket på en gång men det löste sig, säger Mattias.

Mattias och Mathilda hade ingen tidigare erfarenhet av renoveringar utan har med hjälp av familj och vänner fått lära sig allt eftersom. De kände att stugan blev ett bra projekt att våga testa sig fram eftersom det inte var deras huvudsakliga hem.
– Vi har myntat ett uttryck, ”stugräckligt”. Det behöver inte vara helt perfekt, skrattar paret. Eftersom de har gjort allt själva med hjälp av familj och vänner har de kommit billigt undan. De har också i största möjliga mån återanvänt material och virke som redan fanns på gården. De köpte huset möblerat och hittade en del guldkorn som de sparat.
– Vi hittade det här fina klaffbordet vi sitter vid. Vi har också sparat fåtöljer och soffbord. Vi har restaurerat köksluckorna eftersom vi tyckte köket var så charmigt. Vi har bara slipat och målat om dem i en fin grön färg, berättar Mathilda.

Inredningen i stugan har inte kostat mer än några tusenlappar. Paret köper nästan all interiör på loppisar. Det enda som är nytt är textilier. Den gamla, fula plastmattan har bytts ut till ett obehandlat massivt furugolv som de har såpskurat på det gamla viset. På väggarna har de satt en panel som de målat med en vit färg som låter träet lysa igenom. En del av väggen närmast den öppna spisen är tapetserad med Midbec ”Pomona Appelviken”. Eftersom de använder begreppet ”stugräckligt” har de hittat en favoritprodukt, silikon.
– Silikon är snickarens bästa vän, säger Mattias och skrattar.
Det har vi använt för att täppa till emellan skeva lister och för att täcka skarvar.

FOKUS PÅ UTEMILJÖN
Sedan paret köpte stugan i Sörmjöle har de tillbringat de flesta lediga helger med att renovera, dona och fixa i ordning. De menar att det var ett perfekt projekt under pandemin och att de hållit sig sysselsatta. Just nu håller de på att bygga en utedusch eftersom det inte finns något avlopp i stugan.
– I sommar blir det fokus på utemiljöerna. Det ser fortfarande ut som en skrottipp på vissa ställen. Vi ska bygga lite fler altaner och måla om alla små hus på gården. Kanske vi hinner med att plantera litegrann, berättar Mathilda.

I framtiden drömmer paret om ett attefallshus som ska inrymma dusch, bastu och ett extra sovrum. – Vi skulle även vilja öppna upp taket i vardagsrummet ända till nocken. Vi vill få fram timmerbalkarna och få en högre takhöjd.

Text: Amanda Darehed
Bild: Sofia Nordin

Mer innehåll från Umeåguiden

Hon brinner för att stötta födande

I Umeåguidens podd är Emma Åslin Stårsta en återkommande gäst. Hon jobbar som doula och...

Loppisproffset: Min akilleshäl är nylonstrumpor

Josefin Holmgren i Umeå är ett loppisproffs. Som kommunikatör och tidigare butikschef på Röda Korset...