En våning upp i lägenhetshuset på Tomtebo bor Mellanie, hennes man Saman och deras tre barn. Inför tidningens julnummer eftersökte vi en ”jultokig” person på sociala medier. Mellanie hörde av sig och bjöd hem oss. Vi plingar på den rosettklädda dörren och möts av Mellanie och hennes 2-åriga dotter Daria som har på sig en mörkröd sammetsklänning.

– Kom in, jag har bakat mjukpepparkaka och glöggen är varm, säger Mellanie och välkomnar oss in i den stora lägenheten på 109 kvadratmeter.

Det första man möts av är en stor och rymlig hall, perfekt för en barnfamilj. Ögonen söker sig direkt till en skänk där en maffig julby har fått ta plats. Hus, tomtar och juliga miljöer i porslin står uppradade på en stor yta. Julvärlden, som Mellanie kallar den, började hon med för åtta år sedan när de flyttade in i lägenheten.

– I julvärlden har jag samlat olika fynd under en längre tid. Det är allt ifrån Markslöjd till budgetvarianter.

Den ekonomiska aspekten finns med som en röd tråd i lägenheten. Mellanie tänker inte bara på julen under själva högtiden, utan har alltid ögonen öppna för att fynda julkulor och attiraljer på rea. I somras köpte hon ett gäng julkulor till ett bra pris i Köpenhamn.

– Jag älskar dansk design och framförallt Georg Jensen, men min man tycker inte det är rimligt att köpa en julkula för 350 kronor, säger hon och skrattar.

Firade inte jul

Efter en rundvandring i den stora och julpyntade lägenheten slår vi oss ner vid köksbordet för att dricka glögg. Jag frågar henne varför det blev just hon som svarade på min eftersökning av en jultokig person.

– Jag växte upp i en religiös familj och vi firade inte jul. Julen har för mig varit det man har sett på film och på Disney. Mellanie berättar att hon som liten inte saknade julen men det har ändå fått henne att vilja ge sina barn det hon inte hade, en möjlighet till en fin högtid. – Jag minns att det var speciellt att inte få göra julpyssel i skolan, berättar Mellanie. Hennes man, Saman, brukar skämta om att hon överkompenserar för sin egen barndom. – Så är det nog, jag gör allt för barnen. Det är deras högtid. Familjen Nikmanesh har skapat sina egna traditioner. För det första julpyntar Mellanie tidigare än de flesta, just för att hon ska få njuta av det så länge som möjligt. Den 28:e december åker allt ner i lådor och upp på vinden igen. På första advent bjuder familjen hem vänner för att baka pepparkakshus och hon brukar lämna meddelanden från ”tomten” till barnen under december månad.

Barnens högtid Mellanie har fastnat för julen, både för att hon inte fick uppleva den själv som barn, men också för att hon älskar lugnet och att det är en tid för eftertanke. Hon vill skapa egna traditioner för barnen och familjen och för henne är julklappar sekundärt.

– Jag vill att våra barn ska veta att de är privilegierade och vi ger dem inte så många paket. Vi pratar mycket om fattigdom och barnen skänker varje år paket till välgörenhet. I vardagsrummet är det julpyntat från golv till tak men en pjäs förtjänar stor uppmärksamhet, granen. Det är en plastgran från Clas Ohlson som slår andra granar med hästlängder. Den är stor, tät, hög och vacker. I granen hänger julkulor av alla dess slag, designkulor och enklare fynd från Jula. – Jag och barnen samlar på Disneykulor, det har blivit en tradition. I år köpte vi Pluto och Långben, det är de enda vi har saknat. Förutom Piff och Puff för de är jättesvåra att få tag på i Sverige. På golvet runt granen cirkulerar ett julgranståg, en inredningsdetalj som har fått uppsving under de senaste åren. Inspirationen har hon hämtat från USA. Hon älskar det amerikanska och lite ”överdrivna” julpyntet och har en dröm om att fira julen i Amerika en vacker dag. Sedan tre år tillbaka har barnen fått vara med och klä granen, något Mellanie egentligen hade velat göra själv. Tidigare klädde hon alltid granen på natten när barnen sov, men hon har kommit på ett system så att de också kan medverka. – Barnen får vara med och hänga budgetkulorna i vitt och rött. Sedan placerar jag ut designkulorna. Jag får titt som tätt flytta runt kulorna då barnen inte tänker symmetriskt, som jag gör, skrattar Mellanie. Hon delar med sig av många smarta tips för att både slippa stressa och för att det inte ska kosta så mycket pengar. Förra året torkade hon apelsiner för att pynta med, ett projekt som både var tidskrävande och luktade illa. Istället för att slänga sparade hon dem och återbrukar apelsinerna i år igen. Oavsett hur många familjen firar tillsammans med dukar de alltid upp ett ordentligt julbord. Mellanie har ett stort matlagningsintresse och förbereder maten i förväg, just för att slippa stressa. – I år firar vi tillsammans med vårt första fosterbarn som tar med sin familj. I julklapp får barnen en upplevelse.

Om familjen: Familj: Mellanie och Saman Nikmanesh och barnen Leila (10), Kian (8) och Daria (2) Bor: Lägenhet på Tomtebo Intressen: Inredning, matlagning och familjen Instagram: @glammomumea

Vilka är det som kan få hjälp? – Att träffa en kurator fysiskt är något som barn har efterfrågat, så det här är ett sätt att utveckla Bris stöderbjudande till barn. Förutom den nationella stödlinjen som är öppen dygnet runt för alla, kommer det nu att finnas möjlighet till ett nära stöd till barn, som ett komplement till stödlinjen och den gruppstödsverksamhet som Bris redan tillhandahåller för barn i utsatta livssituationer, säger hon.

Gruppstödsverksamheten finns runt om i landet för barn och familjer. Där kan de möta andra som har liknande erfarenheter. Bris erbjuder bland annat riktad verksamhet till barn som är placerade i familjehem, har föräldrar med psykisk ohälsa eller beroendeproblematik och stöd till barn och familjer efter en förälders självmord.

Barn vet inte alltid var de ska vända sig och får heller inte alltid det stöd de har rätt till, fortsätter Sofia Grönkvist.

– Brismottagningarna finns alltså för att minska risken att barn i en svår livssituation faller mellan samhällets stolar. Att få stöd via Bris är frivilligt och gratis för barnet.

Hur går processen till? – På varje Brismottagning arbetar kuratorer som tillsammans med barnet kan hitta sätt att förändra det jobbiga. Det kan vara genom individuella samtal, genom familjestöd eller att de som arbetar på Brismottagningen kan följa med barnet på möten med till exempel socialtjänsten, skolan eller sjukvården. Det kan också handla om att hjälpa och guida barn vidare till rätt instanser utifrån barnets behov. Kontakten börjar alltid med att kartlägga hur det ser ut för barnet och vad den vill ha stöd i. Sen tar vi det därifrån.

I de fall då bris Bedömer att barnets behov av stöd och hjälp ska tillgodoses av myndighet eller annan aktör, bistår Bris barnet med att komma i kontakt och erbjuder information och stöd i den kontakten. När yngre barn vänder sig till Brismottagningarna samverkar Bris med vårdnadshavare och gör en kartläggning tillsammans med dem och med barnet.

– På Brismottagningar erbjuds professionellt stöd, men inte vård eller behandling. Det kan alltså handla om allt från enstaka stöd- samtal till stödinstanser som pågår under längre tid. Barnet kan alltid välja att avsluta kontakten när barnet vill, förklarar Sofia Grönkvist.

Varför är det viktigt att Brismottagningen finns i Umeå? – Allt Bris samlade arbete utgår från våra regionkontor. Regionkontoren ser vi som regionala barnrättscenter för kompetensutveckling, stöd, engagemang och påverkan för ett bättre samhälle för barn. Där är Brismottagningarna en viktig del.

Tack vare stöd från Familjen Erling-Perssons Stiftelse har denna verksamhetsutveckling blivit möjlig. Utformningen av Bris nya mötesplats och Brismottagningarna har gjorts med stöd från Ikea.

Så hör du av dig till Brismottagningen: Du kan gå in på bris.se och klicka dig fram till stödverksamheten. Där finns en länk till Brismottagningarna där du anmäler intresse. Du kan också ringa 116 111 och säga att du vill få stöd från Brismottagningen, då kan de hjälpa dig vidare. Efter att du har anmält intresse kommer ni överens om en tid för en första kontakt.

Läs mer på: www.bris.se