FÖR KNAPPT FEM ÅR SEDAN BESTÄMDE SIG HEIDI ANDERSSON OCH BJÖRN FERRY för att de skulle vara fossilfria innan 2025. Efter att halva tiden passerat har Umeåguiden tagit pulsen för att se hur vardagslivet ser ut. Kommer de att klara sin ambitiösa målsättning? I samband med Parisavtalet, som beslutades i december 2015, bestämde sig även paret Heidi Andersson och Björn Ferry, att de inte bara skulle bidra till ett fossilfritt levnadssätt, utan även nå sin målsättning snabbare än världensländer. – Vi tänkte tio år framåt i tiden från 2015, så 2025 ska vi vara fossilfria. Hela världen skulle ju ha ställt om till 2050 och vi ville se om vi kunde hinna före som två målfokuserade, vanliga och dödliga, säger Heidi Andersson. Bakgrunden och den ambitiösa målsättningen har de fått både från barndomen och sina idrottskarriärer. – Intresset för hållbarhetsfrågor har jag haft sedan jag var liten. Jag hade två drömmar som jag skrev ner som elvaåring, att bli armbryterska i världsklass och planetskötare i världsklass, säger Heidi och skrattar. – Björn kom in i bilden för 18 år sedan och har alltid varit intresserad av samhällsfrågor, mänskligt beteende, ekonomi och politik. Han älskar att lära sig, att exempelvisläsa tunga rapporter, medan mitt favoritord är handlingskraft. Så vi har varit ett bra team i detta.

Handlingskraft

Kunskap och handlingskraft må vara viktiga faktorer för att lyckas, men med tanke på att Parisavtalet, milt uttryckt, gick si så där, hur har det gått för Andersson och Ferry när halva tiden passerat? – Det har hänt väldigt mycket sedan vi satte det här målet 2015. För att få ett grepp om vad de faktiskt behövde förändra gjorde de en så kallad klimatinventering för att se hur deras fossila avtryck såg ut, något alla enkelt kan göra via olika webbtjänster som är gratis. Inventeringen mynnade ut i de fem huvudmålen, de fem B:na som Heidi kallar dem, bilen, biffen, bostaden, börsen och begären. – Ofta när man gör fossilinventeringar för att se sitt fossilavtryck så är det de kategorierna man väger in.

Snabb förändring

Med målen uppsatta tog förändringarna fart i snabb takt och faktum är att de idag ligger långt före den ursprungliga tidsplaneringen. De har dragit ner på sin köttkonsumtion och äter idag bland annat mer vegetariskt och säsongsbetonat. På börsen är det endast fossilfria investeringar, exempelvis i solenergi och skog som gäller, och begären hanteras med den klassiska frågan som alla borde ställa sig innan de handlar, behöver jag verkligen det här? – Ofta blir då svaret nej. Många gånger går det att hyra eller låna istället och behöver man köpa saker så går det ofta att köpa second hand. Bilen har också bytts ut till en eldriven då deras resande var den största klimatboven. – Transporterna var vår absolut största utsläppskälla när vi gjorde vår klimatinventering, så det blev också den första stora åtgärden för oss. När vi gjorde vår första invägning, som baserades på hur vi reste under 2014, stod våra transporter för 77 procent av koldioxidekvivalenterna. Det var väldigt tydligt vad som skulle bli vårt första fokusområden. Sen handlade det inte bara om att byta till en elbil, utan att börja resa med buss och tåg istället för flyg. Många i deras närhet ifrågasatte från första början deras elektrifierade val av bil – kunde verkligen en elbil fungera i det kalla klimat som råder en stor del av året i norra Sverige? – Vi tyckte nog även själva att vi var lite galna, det fanns ingen som kört 100 procentig elbil i Storuman. Men någon måste ju börja, säger hon och fortsätter: – I minus 32 grader, det har funkat hur bra som helst. Sen måste man ju tänka sig för, är det kallt så drar bilen mer el, precis som en vanlig fossildriven bil drar mer bränsle. Men de nöjde sig inte endast med att byta till eldriven bil, i garaget står det utöver traditionella cyklar även en eldriven lastcykel som på vintern kläs med dubbdäck. Den används alltså året om. – Till alla korta vardagsträskor, som att exempelvis handla eller ta sig till skolan, då cyklar vi. Det är faktiskt roligare att cykla. Även i deras skogsbruk har de försökt, i den mån det går idag, att arbeta fossilfritt. – Det är en avvägd balans mellan produktions- och miljömål. Många skogsbolag försöker köra med HVO100 i tankarna i sina maskiner, i den utsträckning som det går. Där försöker vi vara med och påverka och poängterar det när man samarbetar med olika skogsbolag. Sen när man röjer själv så använder vi biobaserad kedjekolja till motorsågar och eldrivna röksågar. Men tyvärr når de eldrivna motorsågarna ej samma kapacitet som de fossildrivna, så vi använder än så länge fossildrivna. Men så fort tillfälle ges så lobbar jag för både biobaserat röj-och motorsågsbränsle samt bättre elsågar.

Nytt hus

Ett mål som dock inte riktigt är uppfyllt ännu är boendet. Ekohuset som Heidi drömt om så länge har blivit verklighet, men än så länge fungerar det inte som ordinarie bostad. – Det blev inte som jag hade tänkt mig, det blev faktiskt mycket bättre. Björns föräldrar hade gjutit en platta för att bygga en gäststuga på en tomt mellan Hemavan och Tärnaby för drygt 35 år sedan och tagit dit en timmerstomme. Men sen kom en skidskyttekarriär emellan och de hade inte tid att färdigställa det. Så vi fick projektet av dem, mitt livs secondhandprojekt, och med hjälp av bland annat en ekohusarkitekt och andra experter så står det nu ett ekohus där. Att huset inte blivit deras ordinarie boende beror främst på logistik, men även lite övertalning. – Vi bor i centrala Storuman nu eftersom Dante (parets åttaåring reds. anm.) går i skolan och har alla kompisar här, så med det sagt så bor vi där vi bor så länge han går i skolan. Jag planerar att vi ska bo där permanent sen, men måste bara få Björn att tycka det är en lika bra idé, säger hon och skrattar. Med en förändrad livsstil, en elbil och ett ekohus som de bor i på ledig tid, är målet om att bli fossilfri i princip uppnått. Men för det slutar inte arbetet. – Vi har gått från ett mer personligt plan till att vara engagerade i frågor som rör kommunen som inlandsbanan, HVO100 tankstation, vätgas och vindkraftsprojekt. Vi har gått utanför det privata och även involverat oss i frågor som rör hela Sverige. Vi har vidtagit de åtgärder som vi kan göra som privatpersoner, så långt som det är möjligt, så som allt ser ut här och just nu, utan att behöva bli så extrema att man klipper banden till samhället. Ett mål som inte nämnts är den större målsättningen, att inspirera andra. – Kan vi få det att fungera i Storuman kan man få det att fungera i alla andra delar av Sverige säger Heidi Andersson. Inspirerad? Vill du också ta ett steg närmare att bli fossilfri? – Hur ser ditt fossila avtryck ut? Vilka är de största fokusområden för dig? På klimatkontot.se kan du se just detta.  ANDREAS LINDEGREN

EN GRUPP ENTUSIASTER VILL LOCKA FLER att besöka naturområdena runt Tavelsjö vintertid. Antar du utmaningen och tar dig upp på de tio bergstopparna? Naturen runt Tavelsjö lockar sommartid till både rekreation och friluftsliv med vandringsleder, berg och grottor. Vintertid är det först och främst själva skridskobanan på sjön som under de senaste åren lockat tusentals skridskoentusiaster. Men den omliggande naturen går att uppleva även vintertid, något en grupp lokala entusiaster nu försöker uppmärksamma genom projektet TiotopparTavelsjö. Projektet påbörjades 2016 och invigdes redan i augusti 2018, men det var först under sommaren 2019 som allt tog fart på allvar då många passade på att anta utmaningen. Förhoppningen nu med projektet är att locka fler besökare till området för att vandra och besöka bergstopparna även vintertid.

– Otroligt många besökare hittade upp på bergen under sommaren och hösten. De njuter av att röra sig i naturen och av vackra utsikter. Förhoppningen är nu att nyfikenheten på bergen håller i sig även under vintern, berättar Anders Enetjärn, en av eldsjälarna bakom TioTopparTavelsjö. För att locka med mer än vandring och bergstoppar kan de som antar utmaningen köpa ett så kallat toppkort och samla koder. På varje bergstopp finns nämligen en kod som i sin tur blir till en lott och som ger bergsbestigaren chansen att vara med i en utlottning av olika priser som kommer från bygdens företag. Bland priserna finns olika upplevelser och lokalproducerad mat och hantverk. – Det kommer att vara tuffare att bestiga bergen på vintern när snön ligger djup. Det bästa är nog att gå med snöskor. Men kanske blir det så många som börjar trampa med vanliga vinterkängor att det blir djupa stigar i snön. Så har det varit på Tavelsjöberget de senaste vintrarna, säger Anders Enetjärn. Utmaningen Tavelsjö vintertoppar pågår fram till 24 april.  ANDREAS LINDEGREN

TIOTOPPARTAVELSJÖ De tio bergstopparna som ingår i TiotopparTavelsjö är: Blomåkersberget, Finkhörneberget, Hemberget, Högberget, Kludden, Krogberget, Selsknösen, Tavelsjöberget, Vallberget och Varmvattsberget. Tavelsjöberget (282 m ö h) är den högsta toppen och Krogberget (156 m ö h) den lägsta. Den som bestiger alla topparna får mer än 1000 höjdmeter i benen. Toppkortet kostar 200 kr och säljs bland annat på Naturkompaniet och friluftsbutiken Sarek på IKSU i Umeå, samt på MatBoa och Vintercaféet vid Sundlingska gården i Tavelsjö. Allt överskott går till det helt ideella friluftsprojektet TioTopparTavelsjö och andra friluftssatsningar i bygden

 

SÄLJER DU DINA OANVÄNDA KLÄDER eller kastar du dem direkt i soporna? Ditt val är en del i framtidens klimat! Klimatmedvetenheten bland de svenska hushållen blir allt mer utbredd och allt fler försöker minska sin miljöpåverkan genom att exempelvis minska sin el- och vattenförbrukning, källsortera noggrant och minska sitt matsvinn. En trend som nu växer, tillsammans med att den så kallade klimatångesten blivit allt vanligare i det svenska hushållen, är en mer försvarbar klädkonsumtion. Kläder har nämligen en stor påverkan på både miljö, klimat och hälsa. Textil och modeindustrin är faktiskt en av världens mest resursintensiva och mest förorenande branscher, enligt rapporten ”Environmental indicator report 2014”, från miljömyndigheten EEA. Råvaruproduktion, tillverkning, infärgning, transport, distribution, försäljning, användning, tvätt och när man kastar kläderna är alla en del i vår klädkonsumtions miljöpåverkan. Exempelvis kan det krävas upp till 29 000 liter vatten under produktionen beroende på fiber och kemikalieåtgången varierar mellan 1,5–6,9 kilo kemikalier per kilo producerad textil! Hur mycket kläder vi köper, hur vi sköter om dessa och hur vi väljer att återvinna dem spelar alltså en stor roll.

Onödig konsumtion

Att de svenska hushållen bidrar till onödig klädkonsumtion blir tydligt i en undersökning från Demoskop, utförd på uppdrag av Tradera och Avfall Sverige under 2019. Nästan hälften av de svarande, 46 procent, uppgav att de sällan eller aldrig använder minst hälften av de plagg som fyller deras garderober. En femtedel av de kvinnor som svarade i undersökningen uppgav även att de köper kläder eller skor som de egentligen inte har ett behov av – varje månad! – Den onödiga klädkonsumtionen är oroväckande av flera skäl. Förutom en tunnare plånbok innebär det stor miljöpåverkan, säger Anna-Carin Gripwall, kommunikationschef Avfall Sverige. Men beteendemönstret har börjat förändras, även om det går sakta. När samma fråga ställdes för ett år sedan svarade 52 procent av kvinnorna att de handlar plagg som de inte behöver. – Det krävs stora resurser att producera textilier så det faktum att intresset för onödig spontanshopping har minskat är en bra nyhet, säger Anna-Carin Gripwall.

Förändring

Ett annat beteendemönster som har börjat förändras till de svenska hushållens inställning till second hand och att hyra kläder. En konsumentundersökning som utförts i ett samarbete mellan Naturvårdsverket, Konsumentverket och Kemikalieinspektionen, visar att drygt sju av tio kan tänka sig att köpa mer second hand och drygt hälften anger att de i någon utsträckning köper begagnade kläder redan nu. Nästan fyra av tio uppger att de kan tänka sig att hyra eller låna kläder och nästan tre av tio anger att de lånar, delar eller hyr kläder ofta eller ibland. – Det vi nu ser i den nya konsumentundersökningen är ett systemskifte i hur vi svenskar konsumerar kläder. Tidigare har vi varit väldigt ointresserade av att hyra kläder jämfört med hur det ser ut i andra länder, berättar Yvonne Augustsson, handläggare på Naturvårdsverket. Att svenskarna har blivit mer benägna att välja begagnade kläder framför nya syns också i försäljningsstatistiken. Exempelvis blev 2019 det starkaste året i Traderas historia, där just kläder var den mest populära kategorien under året. – Förhoppningsvis är det ett tecken på att vi börjar förstå hur pass mycket nykonsumtionen bidrar till utsläppen i världen. Allt fler inser att man bland second hand kan hitta allt från de trendiga modeplaggen till de unika inredningsdetaljerna och samtidigt vara snällare mot både plånboken och miljön, säger Pierre Norberg, marknads- och försäljningschef på Tradera.

Lappa & laga

Men att minska sin shoppinglust och välja begagnade kläder framför nya i större utsträckning är bara en del i en mer hållbar klädkonsumtion. Att lappa och laga trasiga kläder istället för att kasta dem och att lämna uttjänta eller kläder som man inte längre använder till återbruk, eller sälja dem på egen hand, är minst lika viktigt. En studie från Naturvårdsverket visar nämligen att omkring hälften av de kläder och hemtextiler som återfinns i hushållens soppåsar är i sådant skick att de skulle kunna användas igen, det vill säga hela och oslitna. I snitt köper svenskarna runt 13 kilo textilier per person och år, samtidigt som de slänger över 7 kilo i soppåsen varje år som förbränns. Oavsett om kläderna är hela eller trasiga, är det därför inte det mest klimatvänliga alternativet att kasta dem i de vanliga soporna som går till förbränning. Trasiga textilier kan exempelvis bli till industritrasor, bilinredning eller isolering istället för att brännas upp. Bäst gör du därför i att lämna dina oanvända eller uttjänta kläder tilL återvinning eller återbruk. På de båda återvinningscentralerna i Umeå, Klockarbäcken och Gimonäs, har Myrorna insamling av textilier, där du kan lämna både hela och trasiga kläder.  ANDREAS LINDEGREN

SÅ LÄR DU BARNEN ATT ÅTERVINNA: 1. Gå på återvinningssafari hemma Välj ett rum hemma tillsammans med barnen och inventera vilka förpackningar som finns där. Badrummet är ett bra exempel på där det ofta finns flera typer av förpackningar, som dessutom lätt hamnar i sopkorgen under handfatet istället för i återvinningen. Gå igenom förpackning för förpackning och prata om hur de ska återvinnas. 2. Lek och lär med Materialvärlden Skapa engagemang genom lek och spel tillsammans med barnen. FTI har tagit fram ett pedagogiskt material för att lära barn om återvinning. På materialvärden. se finns spel, utmaningar och annat som illustrerar hur de olika materialisarna som bor i Materialvärlden äter olika typer av förpackningar. Även lärorikt för de vuxna! 3. Plocka skräp i naturen Passa på under promenaden hem från förskolan eller ta med hela familjen ut i naturen och plocka skräp. Reflektera över vad har ni har lyckats hitta för skräp och återvinn det sedan tillsammans. Källa: Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI)